"Dollo" च्या आवृत्तींत अंतर

Content deleted Content added
wikizodnni
119 वळ :
mongoli muddhta (Mongolism), katari lokxonn somuh (Turner's syndrome), goddem'mut (Diabeties), tantrikojny isop (Atopiceczema) hea sarkea piddam vangdda motibindu asunk xokta.
 
Motibinduchi poilim xostrokria soglleant poilim bhartant suxrrita hannem sodun kaddli. Tachem fattlean ijipt, gris, [[rom]]', orobsthan hea dexamni sod laglo. He xostrokriek kauching (couching) oxem mhonnttat. Hatunt dolleacho motibindu hat, bott va ani kitem-i marun dolleant bhitor sokoil uddoup (motibindu ontrallim asta. To uddoit zalear modim baulechi vatt nivll zata ani monxak disunk lagta). Hich xostrokria krixtaadim sumar 1000 vorsam te 18 vea xotmanameren choltali. Motibindu dolleachea bhair kaddun uddoupachi poili xostrokria 1753t zoks ddeviyl (ho luis 15 vo hacho dolleacho sorzon axil'lo) hannem perisak keli. Von grif hannem 1865t xostrokriechem tontr matxem sudarolem. Poile ttanke vil'lyom' hannem 1867t vaprole. He xostrokriek gungi divpachem tontr ven lintt an o brain hannem sodun kaddlem. 1508 vorsa lirnodd do. Vini hannem konnttektt lensicho sod lailo. Vilyom' fen blyum' hannem poilem khepek plasttikacho vapor porun konnttoktt lens toyar kel'leo. Deroldd riddle hannem 1953 vorsa poilem khepe dolleant plasttik lens bosoili.
 
Motibindu khoinchey pirayecher zaunk xokta. 50 vorsa uprantocho motibindu he kudd'ddemponnache mukhel karonn. Zolmost ani bhurgemponnachea kudd'ddemponnant 14% motibindu asta. Zanntteponnacho motibindu 40 vorsam zaun ken'nai zaunk xokta ani ho 40 vorsancher 35% asta. Fuddem to vaddot vaddot 70 vorsam voir 90% zata. Somvsarant kudd'ddeanchi sonkhea sarki kollna. Punn ti 5.10 kotti asunk zai. Bhartant 70 lakh motibinduchem piddest asat. Axiakhonddat motibinduchem promann 1.5 - 2 % asa. Bhartant te 1.5 x 2 % asa. Konkonn ani 1.25 -1.5 % asa. Bhartant her sogllea rajeaporos gõyant temut'tor prodex ani biharant motibinduchem promann chodd dixtti poddtta.
"https://gom.wikipedia.org/wiki/Dollo" चे कडल्यान परतून मेळयलें