Romi
   

Ajmer rajsthan rajeantolem mhotvachem dhormik anu itihasik nogor. Loksonkhea 3,75,593 (1981). Kxetrofoll 45.40 chovo. Kimi. Orouli porvotofatteant taragodd namvacho ek dongor asa. Tachea mullsant onasagor tolleache deger ojmer xar voslam. Sodea ojmer jilheachem hem mukhel tthanne asun ostont relvenche prosthanok asa. Hem xar zoipur saun noirityek 132 kimi. , mumboi saun ut'torek 982 kimi. Ani dil'li saun dokxinnek 444 kimi. Ontracher asa.

Ajmer Sharif Dargah
Statue of Parshvanatha at a Jain temple in Ajmer

Hea xaratem mull namv ‘ojmeru’ axil'lem, ose ul'lekh melltta. Ozoipal chouhan ya razan hea xarachi khub udrogot kel'li dekhun tannench tem xar vosoilam osem sangtat. Taragodd jilheacher ek kil'lo asa. He kil'lo i. So. 145 to ‘oz’ namvachea razan bandla ani i. So. 12 vea xenkddeant ozoi razan bandla axem don ul'lekh mellttat. Ojmer xara bhomvtonni khub pornem, poddkem durig asa. Chouhan rajputamni rajdhani hanga axil'li. 1556 to hea xaracher okborachi xek aili. Gujrat ani rajputana he vatthar jikhpa khatir hi suvat mhotvachi axil'lean 1559 vorsa okboran hanga aplea soineachem mukhel tthanne vosoilem. Tannem pornea kil'leachi sudaronna keli ani, anik ek goddgonz kil'lo bandlo. Heach kallant moinud'din chisti hea musloman sadhuchea dorgea khatir ojmer, musloman dhormianche povitr tholl zalem. Musloman lok hea xarak dusri mokka mantat. Fuddem hea xaracher zohangir, xohazohan ani uprantchea badxahamni aplo xek choloilo. Xarachem pavitry rakhun dourunk tanni khub yotn kelo. Moglam uprant kaim kall ojmer xar morattheanchea xekatolla urlem. 1818 to brittixamni hem xar aplea xekatolla ghetlem. Tanche razouttint ojmer-marvadd ho bhag chif komixonorchea tabeant axil'lo. Bhartachea suttke uprant rajsthan rajeachi veglli nirmiti zatkuch 1953 to ho bhag rajsthan rajeant vilin zalo.

Ojmer xarant relve vhodd karkhano asa. Suti, gorom' kopddeancheo toxench telacheo girnni asat. Bhortokam', kopdde rongoup, lankddavelem korivo kam' hanchea khatir hea xarachi khub namna asa. Sambhor ani ramsur hea vattharantlea mitthachi hi vhodd bazaropetth.

Poblik skulache dhortecher rajkumvoram khatir 1870 to bandil'lem meyo kolez hanga asa. Rajy xikxonnosomstha, loxkori xalla ani khubxim namnechi mohavidealoyam ya xarant asat. Hanga axil'lea koi hea tollea vorvim xarak udkapurounn zata. Hanga sogllea dhormanche lok asun chodd kun he lok hindi ani rajsthani bhas uloitat.

Dor vorsa ojmerak khvaza muinud'din chusti hanchea dorgeant vhodd urus bhorta. Hea urusa khatir ojmer xarachi bhartant toxench bharta bhair borich namna asa. Hanga axil'li ‘oddhai dinka zhopdda’ hi imarot polloupa sarki asa. Hea zagear poilim somskrit patthxalla axil'li. Hea xalleche khambe toxech dourun mohom'mod ghorichea forminanusar hi imarot oddez disant bandli oxem mhonnttat. Hem imarotiche komanicher sokoilean voir meren kurannantolim vochnam korantleant. Okboran bandil'lea kil'leant megjhin holantolo, ‘rajputana myujhiym'’ polloupa sarko asa. Baravea xenkddheant onaji chouhan hea razan don dongul'leam'modim band ghalun bandil'lem ‘onasagor’ namvachem tollem tachea lagsaruch axil'li doultabag (atanchi subhaxobag), foi tollem, ontddeki mata mondir, digombor zoinachea achareachem nirvinnotholl, visla tollea kodden axil'li xrvetambor zoinachi povitr ‘dadavaddi’ ani mondiram polloupa sarkim asat.

Polleiat बदल

Ajmer

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Ajmer&oldid=198954" चे कडल्यान परतून मेळयलें