Romi
   

Albania, एरोपांतलो देस आसा। ताची राजधानी टिरना नगर आसा।[1][2]

Albania cho bavtto
Albania chem protik
Albania

(ripblik popyulore soxlistte i xviyprijhe). Yurop khonddantolo balkon dvipoklpache ostonteuttentolo ani eddriaettik doreache udent degeuyolo dex. Vistar 39° 38’ te 42° 41’ ut'tor ani 19° 16’ te 21° 43’ udent. Kxetrofoll 28,750 chovo. Kimi. Loksonkhea 30,20,000 (1986). Hache udentek ani ut'torek yugoslauhia, dokxinnek gris ani ostontek eddriaettik dorea asa. Rajdhani tirana.

Bhumyvrnnon, hovaman ani vonspot बदल

albeniacho choddso vatthar dinarik alps porvotachea xakhamni bhorla. Ut'toreuttenoche porvot ani pottharam 1,500 te 2,400 mi. Meren unchayechim asat. Hanga soglleant unch dongratengoxi yejhertse (2,649 mi.) hi asa. Udenteuttenoche porvot dokxinn-ut'tor patll'lleat ani tatunt dhovea ani kallea drin nhomyanchim degnnam ani ekrid,prospa him sorouram asat. Doreadeger remvecheo dongul'leo asat ani doreak mellpi nhoim boyana hi mollache ut'toreuttenchean vhamvta. Drin, mat, xkumbi ani vhizojh heo mukhel nhomyo.

Doreadegechea mollanchea vattharant ximyalleant sorasori 100 sem'mi. Paus poddtta ani gim' khor asta. Porvotachea vattharant sumar 250 sem'mi. Paus choddso gimant poddtta. Tapman zanevarit 1° se. Te sumar 6° se. Asta; zalear zuloi mhoineant tem sumar 21° se. Te 26° se. Asta.Aettolanttik, bhumymdhy ani eddriaettik doreavoilean hanga vadllam yetat. Ut'toreuttenchea porvotovattharant ximyalleant borf poddtta ani gimant vadllam zaun paus yeta.

Albeniant ok, elm', pain ani borch he rukh bhorpur promannant sampddottat. 1,500 te 1,800 mi. Meren unchayechea vattharant alpain tonnachim mollam asat. Her borech torechim zhopam ani fulzhaddam hanga distat. Randukorasaroki kaim thoddich ranoutti monzat asa. Punn zonauranchi sonkhea unni. Ranamni suknneanchem promann mat borench asa.

Itihas बदल

Hhangache mull lok inddo yuropiyon asat. I. So. Po. Tisrea xotmanant tamnni hanga aplem rajy nirmilem. I. So. Po. 197 to romon lokamni hanga xek gazoupacho yotn kelo, punn to folladik zalona. Chouthea xotmanachea lagsar hangachea kaim vattharancher baizhonttain samrajean zoit melloilem. Tamnnich hangachea lokank ‘ albeniyon ’ oxem namv dilem. Uprant hanga porki sot'techeo ghureo poddot axil'leo. 1443 to lokank iskondorobeg urf zorz kesttriotta ho fuddari mell'llo ani tannem 1468 meren albeniache poristhitint bodol haddlo. 1479 to turkamni purai dex jikhun gheun islamocho prosar kelo. 1878 uprant hangachea lokam'modim zagritai aili ani tamnni aple mullave raxttri-i hokk samballopak nodren ekoutt ghoddoilo. 1912 to albeniak turkosthanchea hatantlean svotontrotai mell'lli ani 1925 to ho dex prozast'tak mhunn zahir zalo. 1928 to, hanga ohmod beg zhog hachi rajexai aili.1939 te 1944 hea kallkhonddant albeniacher ittli ani zormonicho xek chol'lo. 1946 to,zonrol emvhor hoza hachea fuddaroponnakhal hanga komyunistt razoutt aili. Roxiachea palvan rajyokarobhar cholunk laglo. Roxiant zal'lea rajki ghoddnnukancho porinnam' zaun 1961 to albenian tea dexalagoche sombond toddle ani chini samyovadachi kodd ghetli. Fuddem 1978 to chini fuddareankoddenoi axil'le sombond albenian toddle. 1985 to hoza haka moronn ailem ani albenian her raxttrankodden rajnitik sombond zoddunk survat keli.

Orthik sthiti बदल

Orthoveusthecho mukhel bhar xetouddichor asa. Gomv, moko, bhajeo ani follanchem pik hanga borench yeta. Nustemaricho veusai udrogotik paula. Khonnichea veusayantlean ani karkhaneantlea utpadonantlean hea dexak borench porki cholon molltta. Ayat-nireat veuhar choddxe sogllea samyovadi raxttramvangodda zatat. Lek hem hangachem odhikrit cholon asa.

Somajik sthiti बदल

Roste, relve, hovai ani udkam margamvoilean boretoren yeradari zaupachi veustha hanga asa. Prosar madhyomancher sorkarachem niyontronn asta. Rajveustha samyovadi vicharot'tvancher adaril'li asa. Hangache loksonkhyentole 97% lok mull zomatiche asat. Dhormapromann 20.5% musloman, 18% nastik, 55.4% dhorm' maninaxil'le zalear uril'le her dhormanche asat.

Albeniyon sahity borench namnek paulam. Naim' frexeri, foik konitzha, gyergi fixta hea albeniyon sahityikamni somvsarobhor namna melloilea. 7 te 15 vorsam'meren 8 vorsachem mullavem xikxonn fukott, sot'tkichem ani eksarokem asa. Sakxorotecho pamvddo boroch unch asa.

Sondorbh बदल

  1. http://www.bbc.com/news/world-europe-17679574
  2. "Archive copy". Archived from the original on 2018-12-24. Retrieved 2016-02-03.{{cite web}}: CS1 maint: archived copy as title (link)

Polleiat बदल

Albania

Chitr Prodorxonn बदल

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Albania&oldid=214211" चे कडल्यान परतून मेळयलें