Romi
   

Moratthi - amba; Hindi - am'; Gujrati - amri, ambo; Kon'nodd - mavinn honn'nnu; Somskrit - chut; Inglix - mango; Lettin - monjifera inddika; kull - aenakarddiesi. Bhartant sumar 8 lakh hekttor zomnint ambeachi lagoudd zata. Bharta bhair Chin, Molaya, Inddonexia, Asttrelia, Filipins, Hovai, Vestt Inddiz, Madagaskar, Floridda, Kelifornia hea vattharamni ambeachi boreach promannant lagoudd zata. Bhartant Ut'tor Prodex, Bihar, Andhr Prodex, Bongal, Orisa, Keroll, Moharaxttr hea rajeamni ambeachi lagoudd vhodd promannant zata. Gõyant sumar 3,000 hekttor zomin ambeache lagouddikhala asa. Gõyant ambeachi lagoudd choddxi podhdotoxiroponnan kel'li disna, tori porsam, kullagoram, bhattam hea suvatimni ambeachim zhaddam borinch dixtti poddttat.

'Alphonso' mangoes named after Afonso de Albuquerque, who introduced the fruit to Goa
Mango tree Kerala in full bloom

Zhadd बदल

Sodanch panchvenchar aspi ambeachem zhadd sumar 10 te 15 mi. meren unch vaddtta. Zhaddachi sal khoddboddit asta ani tika barik chiro astat. Panam 5 te 16 inch lamb ani 1 te 3 inch rundayechim astat. Tancho akar bhaleavori asta. Ambeachea zhaddak sumar 1,000 te 6,000 fulam yetat. Fulanchem promann zhaddacho akar ani zat hancher tharta. Fulank chomvr oxem mhonnttat.

Hea zhaddachem mull khoinchea vattharant asa hacher ekmot na, punn boreach zannanchea motan hem zhadd soglleant poilim bhartant sampddolem.Menjifera inddika hea namvatolem inddika mhollear bharot. Bhartant hea zhaddachi lagoudd purvil'lea kallasaun zatali hache borech purave asat. Ramainn, mohabharotant ambeacho ul'lekh asa.Chini provasi fahian hannem boroil'lea bhomvddeurnnonant ambeachea rukhachem vornnon melltta.I. So. 1556 te 1605 kallant mughol badxoha okbor hannem ek lakh zhaddam roun ambeachi bag toyar kel'li. 18 vea xotmanat framsez bhomvddekar bernie hannem ambeachi tokhnnai kelea.

Mhotvacheo ambeacheo zatɪ बदल

Bhartantleo kaim mhotvacheo ambeacheo zati oxeo:

1.Hapus बदल

Hea zatichea ambeachi ruch ekdom' bori. Foll piklea uprant tem 10-15 dismeren borem urta. Taka lagun he zatichea follanchi nireat kortat. Rotnagiri vattharant zaupi hapus ambo bore proticho asta. Moharaxttr, ut'torprodex, bihar kornattok, tamillonaddu hanga he zatichea ambeachi lagoudd chodd promannant zata.

2.Pairi बदल

hi zat pikekhatir bori asta. Follam modhyom' akarachim ani dispak oddlainni astat. Foll godd axil'lean choddso ros kaddchekhatir tacho upeg zata. Moharaxttr ani kornattokant hachi lagoudd chodd zata.

3.Rotna बदल

hapus ani nilom' hea don zatincho sonkor korun hi zat toyar kelea. Dor vorsa yeupi hem foll ruchik borem asta.

4.Nilm बदल

hi zat goddyek ani ruchik vhoddlixi bori nasta. Follam akaran lhan ani dor vorsa lagtat. Choddso upeg noveo sonkrit zati toyar korchekhatir zata. Andhr prodexant hachi lagoudd chodd zata.

5.Longdda बदल

he zatichim follam godd ani ruchik borim astat. Follam chodd dis tigun urnat. Ut'tor prodex, bihar hanga chodd zata.

6. Totapuri बदल

hea follachi goddi ani ruch titlixi bori na. Follam begin toyar zatat. Follam ghott axil'lean chodd temp urtat. Zhaddak dor vorsa follam lagtat. Hachi chodd lagoudd andhr prodexant zata.He bhair kausoji pottel, zomadar, gopallobhog, hoxera, sofeda, fojhri, chousa, toumuria, hemsagor, krixnnobhog, sindurai, sukal, murxidabadi, fojhli maldda, rumani, benixan,molgova, gova bondor, moddppa, pittor, fornandin heo zati bhartant moharaxttr, gujrat, ut'tor prodex, bihar, bongal, kornattok hea rajeamni zatat.

Gõyant zaupi mhotvacheo zati oxeo :

1. Gova mankurad बदल

he zatichim follam khaupak godd ani ruchik astat. March-epril mhoineant he ambe toyar zatat. Piklea uprant foll chodd kall tigun urna. Hea zhaddak eka vorsaadd follam yetat

2. Musrad बदल

he zaticheo don pottzati asat. Bardes vattharant zaupi zatik vardes musrad mhonnttat, zalear saxttichea vattharant zaupi zatik salset musrad oxem mhonnttat.He zatik nikholon, alfos hea namvani-i pacharotat. He zatiche ambe choddxe kening karkhaneamni vegvegolle podarth korchekhatir vaprotat. Hatunt kisram nastat.

3. Hilario बदल

mang hilar hea namvanoi hi zat vollkhotat. Him follam goddyek ekdom' borim. Okhil bharti-i prodrxonant he zatichea follak borinch inamam mell'lleant. He zatichim follam usram toyar zatat.

4. Malgex बदल

him follam dispak oddlainni astat. Follancho katho barik. Follant ros bhorpur asta. Hea follant kisram sampddonat.

5. Kulasu बदल

him follam akaran lambott astat ani tim usram toyar zatat. He zatichem zhadd dor vorsa follam dita.

6. Xauhier बदल

hancho akar lhan punn ruchik ani goddyek him follam bes borim. Him follam usram toyar zatat.

7. Furtadu बदल

follam begin toyar zatat. Zhadd dor vorsa follam dita. Follam bhorpur promannant zatat. Follambhitor kisram nastat.

8. Sakrochi बदल

follam akaran lhan punn boroch kall tigun urtat.

9. Udgo बदल

Hea follak ek veglloch vichitr vas yeta. Follant kisram nastat.

Ambeachea pik बदल

Ambeachea pikak uxnn ani domott hovaman borem manouta. Modhyom' protichi, udok sohzoponnan vhamvon vochpasaroki ani kaim promannant aml svorupachi zomin pikak boreak poddtta. Ambeachi lagoudd kathe laun korum yeta. Punn him zhaddam borea dorzachim zainat, taka lagun lagoudd choddxi kolmam laun zata. Poilim kolom' podhdotint thett kolom', gutti kolom', hea sarkeo podhdoti axil'leo punn sodea teo fattim poddleat. Sodea koi kolom', mridukaxtt kolom' heo podhdoti choddxeo vaprotat.

Ambeachi lagoudd बदल

Ambeachi lagoudd korchekhatir sodil'li suvat poilim thoinchi zhompam kaddun nivll kortat. 10Χ10 mi. Antracher 1Χ1 mi. Lambaye-rundayeche fondd 1 mi. Kholmeren khonnun te bhajtat.Uprant dor fonddkulant 1 kigre. Stteramil, 1 kigre. Mosuri fosfett, char kaili xennsarem va kompostt ani uril'li mati ghalun fondd bhorun kaddttat. Vaitti ani muyecho tras zaucho nhoi hacheakhatir fonddkulant zontunaxok ghaltat. Hea fonddkulant paus poddlea uprant kolom' laitat. Varean tem moddchem nhoi haka lagun taka boddi bandun dhigi ditat. Survatichea tin vorsankhatir gimachea disamni kolmak udok ghaltat. Poilea vorsa ximyalleant soptokantlean ekdam zalear fuddlim don vorsam pondroxintlean ekdam udok ditat. Dor zhaddak eke khepek 20-25 littor udok ghaltat.

Chodd utpadonakhatir बदल

Chodd utpadonakhatir zhaddak sarem-i ghaltat. Dha vorsam ani tachea voilea pirayechea zhaddak 1500 gre. Notr, 500 gre. Sfurod ani 500 gre. Polax egostt mhoineant ditat. Hachea vangdda kompostt ani xennsarem-i ghaltat. 10 vorsam sokoilea pirayechea zhaddak sarem unnea promannant ghaltat. Zhaddabhomvotonni allem kaddun tatunt saull ghalun uprant sarem ghaltat. Sarem ghalea uprant allem bond kortat. Zhaddabhomvotonni neman noddnni korchi poddtta. Ambeachea rukhak kiddicho ani rogacho boroch tras zata.

  • Tuddtudde hi kidd chomvrantlean ani panantlean patllun tancho ros pita. Hakalagun chomvr korpota ani follam zainat. He kiddichea angantlean bhair sorpi chikott ani godd podarthak lagun zhaddacher chito patllotta ani zhaddak bhuri ho rog zata. Hi kidd allabonda haddchekhatir 15 mili. Enddoslfon toxench 10 gre. Bavisttin hem zontunaxok 10 li. Udkant bhorsun tacho zhaddacher fovaro martat.
  • Kombri khaupi kiddH hi kidd zhaddak ayil'li novi kombri khata, takalagun kolmachi vadd zaina. Hi kidd chomvranchey luksann korta. Hacher upai mhunn nuvakronocho fovaro zhaddacher martat.
  • Follmus hi kidd follache salik lhan burak korta ani tatunt tanteam ghalta. Hea tanteantlean kiddi bhair sorun teo follantolo gor khatat. Hakalagun foll kusta. He kiddicho prosar zamvcho nhoi he khatir poddil'lim follam punzaun tim noxtt kortat. Hea bhair ttarttoremittik, godd ani udok hanchea mixronnacho zhaddacher fovaro martat.
  • Khandeo ani zhaddam pokhropi kiddH hi kidd zhaddache salint va khandeam'modlea khanchint tanteam ghalta. Tanteantlean ayil'leo kiddi purai zhadd pokhrun tacho gabho khatat. Vhodda promannant lagonn zal'li aslear zhadd rokhddench morta. Hacher bi. Ech. Si. 50% hem zontunaxok udkant bhorsun zhaddacher saroitat. Punn kiddicho probhavo chodd aslear hea vokhdacho kainch porinnam' zaina.
  • Katho pokhropi kiddH hi kidd foll tornem astona tacher tanteam ghalta. Tanteantlean bhair yeupi kidd follantlean bhitor sorun tornea kaheant ghusta. He kiddichi purai vadd katheant zata. Vaddleauporant ti bhair yeta ani follantolo sogllo gor ibaddotta. He kiddicher upai mhunn lebasidd hem zontunaxok ambeank barik konn zalea uprant tancher fovarotat.

Bhuri ho rog ambeachem vhodd promannant luksann korta. Ambeak chomvram yetat ten'na hea rogachi lagonn zata. Chomvrancher dhovo pittho nirmann zaun fulam gollun poddttat. Hea rogacho porinnam' zata ten'na tuddtudde hea kiddichi-i vadd zata ani tuddtudde kabar korche khatir vapropacho upai hea rogacherui lagu zata. Korpo hoi rog ambeak zata. Hea rogachi lagonn zalea uprant panancher tambxea korache thipke distat. Uprant he thipke vhodd zaun ekamekamodim bhorsotat ani porot pan korpun gollun poddtta. Hea rogacheroi zontunaxok fovarotat.

Ambeachea zhaddacher vaddpi benul'l hi poropojivi vonspot zhaddachea khandeanim aplim mullam ghusoun zhaddacho ros oddun gheta. Hakalagun zhadd sukta, dekhun hi benul'l dislea borobor kaddun uddouchi poddtta.

Ambeachem kolmi zhadd eka vorsant fulta, punn poilim tin vorsam fulam kaddun uddoitat.Kolom' lhan astona follam ailear zhaddache vaddicher porinnam' zata.

Ambe pikun toyar zale va zun zaun pikunk paule mhonnttokoch te zhaddauylean kaddttat.Ambe kaddttona dentth matxe lamb dourun kaddttat nazalear ambe kuspachi xokyotai asta. Ambe kaddchekhatir ‘ koblem ’ vaprotat. Taka lagun tankam koslich dukh zainasotona te bore urtat. Ambeacheo kaim zati dor vorsa follam ditat zalear kaim eka vorsa add follam ditat. Utpon'n zaticher adarun asta.

20 vorsam pirayechem zhadd sadaronnoponnan 1000 ambe divonk xokta. Ambe kaddlea uprant te tonnant dourun pikoitat ani magir bazarant viktat.Ambeanchea tornea follacho mhollear torancho boroch upeg zata. Pikil'lea follant o, bo ani ko jiunost'tvam astat. Hea bhair tatunt sfurod ani kelxiyom' hey mhotvache ghottok astat. Ambeachea pikil'lea ani tornea follache torantoranche upeg zatat.

Lonncheh tornea ambeancheo (torancheo) foddi korun tatunt mosalo ghalun lonnchem kortat. Hacho aharant bes boro upeg zata.

Khollantolim toraH torni toram mitthachea udkant ghalun tim khollant chepnnak dourotat. Him toram boroch temp urtat. Tancho lonncheakhatir va jeunnacher oxinch khaunk upeg zata.

AmrosH pikil'lea ambeacho ros kaddun to ddobeamni bond korun dourotat. To horxim-i ambeachea mosmant ek pey mhunn pitat.

ZamH pikil'lea follancho ros kaddun tatunt sakhor ghalun to tapoitat. Hatunt saittrik aesidd ani pekttin ghalun tem mixronn ddobeamni va battleamni bond kortat.

Ambeachem satthH gõyant ani konkonn vattharant ambeachem satth ho prokar sorras kortat. Hem satth ruchik borem ani ambeacho svad divpi asta.

Ambeachi choklettHambeachea rosant sakor, glukoz, dudacho khovo ani tup ghalun tem mixronn xizoun sukoitat ani magir tacheo chokletti toyar kortat.

Ambeachea zhaddachim panam zava, filipins hea dexamni bhaji mhunn vaprotat. Golleacho tras aslear ani khellnneo ailear panam zallun tea dhumvracho svas ghetat. Ambeachim sukil'lim chomvram patoll bhair zaupachea duyemsacher vokhod mhunn vaprotat. Ambeache salicho upeg rong toyar korpachea karkhaneamni zata. Ambeachi paroi (torno katho) kaim lok khaupakhatir vaprotat. Paroi gorvanche khauddikhatiroi vaprotat. Ambeachem lankudd hem modhyom' dorzachem asta. Barikosarik vostu korpakhatir hea lankddacho upeg zata.

Somskritik sondrbh बदल

ambeacho rukh monglokarok oxem mantat. Magh xu. Vditiyechea disa chondrak ani xivratrechea disa mhadevak ambeachi khandi omptat. Borea kareavellar monddpant ani daracher ambeachea pananchim tornnam bandpachi podhdot asa. Dhormokareavellar kolxacher ambeachim panam dourun tacher nal'l va purnnopatr douropachi protha asa. Maharaxttrant logna uprant nhourea-vhonklen ambo ximppachi podhdot asa. Doxahorant ani voddapunovek bailo ambeachim vaillam ditat. Ambeachem foll hem vanjhponn noxtt korpi mantat. Doivi kripechem ambeachem foll khal'lean vanjh bailek gurvaroponn yeta oso ul'lekh bharti-i sahiteant borechokodden melltta. Adivasinchea kanneantuy hi kolpona asa. Chhot'tisogoddh ani chhottanagopur hangache xetkamoti ani adivasi ambeachem tornem tor khaupache vidhisaun, poilem pikil'lem foll khaimerenoche vidhi nachun gaun monoitat. Pordhan adivasipoikim markom' hea pongddachem ambo hem deuk asa.Moharaxttrant choitrogourik ani okxoitritiyek devik torancho noivedy dakhoitat.

Goddba ani kondd adivasinchea kothamni ambeacho sombond dadleachea vrixonnakodden zoddla.Ambeak lagun moronn dhortorecher ailem, oxem eka bouddo odivasichea kannyent sanglam. Goddva ani bonddo adivasint nimnne somskar korun ghora portucheapoilim ambeachi sal huppachi podhdot asa. Soglleo adivasi zomati ambeachea poilea follache utsou monoitat ani uprant ambe khatat. Ambeavixim bhartant borinch lokgitam, akheayika ani kanneo prochlit asat.

Polleiat बदल

Mango

Chitr Prodorxonn बदल

Sondorbh बदल

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Ambo&oldid=210315" चे कडल्यान परतून मेळयलें