Arunnachal Pradex

(Arunachal Pradesh सून पुनर्निर्देशित)
 
Romi
   

Orunnachol prodex bharti-i songhrajeantolem ek ghottok rajy. Hem rajy bhartache ixany dikek voslam. KxetrofollH 83,578 chovo. Kimi. LoksonkheaH 6,31,839 rajdhaniH ittanogor, bhasH nixi,adi, vancho, noktte. SakxorotaH 20.9% , okxanx ani rekhaxom : 26° 28’ ut'tor te 29° 30’ ut'tor 91° 30’ udent te 97° 30’ udent. Hea rajeache ostontek bhutan, vaivyek tibett (chin),ut'tor ani ixanyek chin, ut'tor ani dokxinn dikek asam', udent ani agneyek brohmodex tor noirity dikek nagalondd, he vatthar asat.

Tawang Monastery (Tibetan Buddhist)
Children in Bomdila, Arunachal Pradesh

Bhumyvrnnon बदल

orunnachol prodex rajeantolo 60% vatthar ranam –vonamni bhorla. Tatuntolo choddso vatthar voir sokoil asa. Oka, ddofla, miri obor, mixmi, patoki ani her dongul'leo hea rajeant aspautat. Choddxe dongor ani dongul'leo ixany ani noirity dikek patll'lleat. Tanchi unchai 800 te 4,000 mi. Meren pauta. Ut'tore kodden 3,000 te 5,200 mi. Unchayecheo borfall dongratengxeo asat. Himaloyache udenteuttenochi dongra voll hea rajeant dokxinn ani noirity dikeutten gelea ani purai rajeant patll'llea. Brohmoputra hi hea rajeantoli mukhel nhoim, punn thoim tika ‘dihang’ namvan vollkhotat. Kameng, subnosiri, sittangova dihang, dibang vasikang lohit ani buridihing heo brohmoputrek mellpi hea rajeantleo mukhel nhomyo.Himaloyantlean vhamvpi nhomyank lagun rajeant zodaitim degnnam distat. Rajeantoli pikall bhum-i fokot lhan- vhodd nhomyo, vhall hanchea degamvylea vattharapurotich moreadit asa. HovamanH

orunnachol prodexachem hovaman ‘somxitoxnn’ asa. Kaim kodden zomnichea voir sokoil prokarak lagun hovamanoi bodlota. Dokxinnentleo nhomyo ani degnnamni tapman gorom' asta. Rajeantolo pausallo me-zun mhoineant suru zaun sopttembor meren cholta. Vorsuki paus poddpachem sorasori promann bomadila-1,019 mimi., pasighatt- 5,792 mimi. , tezu- 4,071 mimi.,changlang – 1,988 mimi. Itlem asa. Ximyalleachea disamni rajeachea ut'tor bhagant borf poddtta. Borf poddpachi xim' doreadege saun 3962 mi. Voir asta. Vonspot ani monzatH

orunnachol prodexacho 61,000 chovo.Kimi. Vatthar ranam vonamni bhoril'lo asa. Tatuntolo 45,116 chovo. Kimi. Vatthar rakhivo ranant aspauta. Vingodd vingodd prokarchea vonspotink lagun ho vatthar girest zal'lo dista. Ok, pain, sail, babhull, bet, konddo ani her vonspot hanga melltta. Hot'ti, govoreddo, vag, chito, horonn, takin, vamsvel,ranmenddho, dukor, ranoutti bokddeo he pranni zonglant distat. Mithun ani goyal he hea rajeantole don khaxele pranni asat. ItihasH

orunnachol prodexacho itihas aiz meren ogoneatoch urla. Dongor, datt ran, yeradaricho sapp unnavo, magxil'leo ranoutt zomati ani her komiponnank lagun hanga xason veusthecher konnuch xek gazounk paulo na. Zomaticho mukheli aplea zomaticho karbhar polloitalo. 1872 to aka ani nixi (ddalfa) vattharacher aplo tabo melloun brittix hea vattharant rigle. Rajeantlea ranoutt zomatim koddlean kosloch tras zauncho nhoi hea hetan, brittixamni kaim thannim hanga ubaroli. Kor vosul korpa purtench brittixani hea vattharacher lokx ghalem ani her koslench mhotv dilem na. Visavea xotmanache survek ut'tore koddlea vattharacher chinan hokk sangil'lean, brittix sorkaran hea vattharacho vegllo xaski-i upvibhag ghoddoilo. Son 1912-13 to sor henri mekmehon hannem himaloyachea temkank promann manun ut'tor dike vottechi xim' ankhli hika ‘mekmehon lain’ mhonnttat. 1948 to ho vatthar kela. Surkxotayechea karnnak lagun asama saun vegllo kelo. Ten'na taka ‘nefa’ mhollear ixany xim' (North-East Frontier Agency) mhonnttale. Hea rajeachem xason kendr sorkar polletalem. 1959 ani 1962 vorsa chinan hea vattharacher ghuri ghalun kobzo melloilo. 1963 to china koddlean ho vatthar porto melloilo. 20 zanevari 1972 hea disa hea vattharak orunnachol prodex hea namvakhal songhrajeacho pamvddo mell'llo. Ddisembor 1986 to orunnachol prodexak bharot sorkaran ghottok rajeacho pamvddo dilo. RajyoveusthaH

orunnachol prodexacho vatthar asamant astona, xason modhyourti sorkarachea ghorkhatea vorvim choltalem. Orunnachol prodex (nefa) asama saun vegllo kaddttokoch kendr sorkarache votin raxttopoticho protinidhi mhum' rajyopal hea rajeancho karbhar polloitalo. 20 zanevari 1972 hea disa orunnachol prodexak songhrajeacho dorzo mell'llo ten'na ejnsi kaunsilchea sol'lean asamocho rajyopal hea vattharacho rajy karbhar choloupak laglo. 15 egostt 1975 hea disa hem kaunsil vochun vidhanosobha aili. Ddisembor 1986 to taka rajy pamvddo mell'llo.

Rajy 10 jilheamni vanttil'lem asa. Dor jilheacho karbhar up-uchchayukt polloita. Ostont kameng, udent kameng, loor subnosiri, opor subnosiri, ostont siang, udent siang, dibangvheli, lohit, tirap, tovang he rajeantolo jilhe zaun asat. Orthik sthitiH

orunnachol prodexantole xet-ud'deg ozunoi magxil'le ovsthent asat. Boil ani nangran xet kospachi rit ozunoi zaite zannank khobor na. Sopnnam-sopnnanchi xetoudd ani zhuming va firti xetoudd korpachi pod'dot aizoi thoim cholta. Sumar 46% lok xet-veusayant asa. 1,33,430 hekttor zomin lagouddi khal asun tatuntoli 26% zomin ximpnnaull kxetrasokol ailea. Bhat, moko, nasnno, konngam, him hangachim mukhel pikam asat. Vott'tt kamdagam modle 83.92 % kamdar xet-veusayant asat. Bail kamdaram modleo 96.6 % kamdar xet-veusayant asat.

Rajeant axil'lea 61,000 chovo. Kimi. Ranak lagun vhodd promannant yennaull melltta.

Rajeant nikel, kobaltt, gondhok, tambe hanche santthe vhodd promannant asat. Punn orthik nodrentlean aiz meren te faidexir tharunk nat.

Zongol- utpadonacher adaril'le ud'deg vaddoupak rajeant chodd lavo asa. Te nodren thoim yotn chol'leat. Bhongsall, plaivudd ud'deg, tandllachi gironn, hatmag ani hostokola, follam samballopacho ud'deg hanga voir sorleat. 3 modhyom' ani 34 lhan ud'degik vosnnuko, khajgi ani sohkari kxetrant asat. Tezu hanga ximitt fekttori bandop chalu asa. Tirap jilheant khorsang hanga tel xudhdikoronn karkhano zaupacho asa. 100 tton kagod nirmupachi kxomta axil'lo pepor karkhano chalu korpacho prostavo sorkara mukhar asa. 21 proxikxit ani 24 utpadok kendrantlean, kotai, vinnkam', kapop, xivnnokam', xendreo korop, vetkam', sutarokam', reximokam', bambukam', aidonam korop he loghu-udyeg chalik laileat. 43 somuh udrogot proklp ani 97 sohkari somstha hanchea palvan xasnan lokanchi udrogot ghoddoun haddpa khatir vingodd vingodd yeuzonni toyar keleat. Poromporagot cholot ayil'lem vinnkam' ani kolapurnn vostuchi nirmonni hea ud'degank sohkari somstham vorvim adar divn, antororajyi-i bazaropetthent bhitor sorpacheo tancheo yeujnneo asat. Nokxi kaddil'leo lankddi vostu, ttonk chitram, chandichio vosti, chamddea posun thollave karagir fixal asat. Yeradari ani soncharonnH

rajeant pokkea ani kochchea rosteanchi lambai 36,740,81 kimi. Asa. Balipara te bhalukopongomodim rajeantolo poilo relve-marg ghalpachem kam' suru zal'lem asa. Hea relve-margachi lambai 12 kimi. Asa. Lok ani somazojinnH

orunnachol prodexant loksonkhyechi dattai dor kimi. 7 monis itli asa. Dor 1,000 dadleank bailanche promann 870 poddtta. Rajeantole 79.09% (1971) lok adivasi ani her bhous khasa korun hindu asun boudhd, kiristamv ani muslim' dhormi-i hanga rautat. Rajeantleo adivasi zomati ani tanche kaim vatthar oxeH ostont kamengH monpa,xerddukopen, aka, khova, miji. Udent kamengH bangni,sulung, loor subnosiriH nixi opttani, sulung. Opor subnosiriH tagin, hilmiri, adi ostont siangH adi (upzomatiHgalong,mineong, bori, bokar, ramo, pailibo) udent siangH adi (upzomatiH podom', mineog, pasi, tangi, milang, simong, komkar, karko), idu-mixmi. Dibang vheliH idu-mixmi, adi. LohitH mizumixmi, digaru mixmi, khompotti, singfo. TirapH noktte, vancho, tongsa, singpo.

Sadaronnoponnan heo zomati antor zati-i lognam korinat punn chodd bailo korpachi chal mat tanche modim cholta. Zomaticho mukheli ani zomati ponchaiti vorvim somajik prosn suttave zatat. He lok konddeachim ghoram bandtat. Raupa-jeupachi pod'dot sadi asa. Vonx poromporen cholun ayil'le somskar soddun divpak te toyar nastat. Bailo angacher gondoun ghetat toxench tankam angar vosti ghalpakoi auddotta. Vhonklechem mol ghetkoch tika ghovaghora dhaddttat. Bhar yeup, nodd korop sarkea gozalincher adivasi zomatincho khor vixvas asa. Songit ani nrity hanchi audd soglea zomatim'modim asa. Hea lokanchi somronriteam namvajl'li asat. XikxonnH

rajeant sakxorotechem promann 20.09 ttokke asa. Tatunt bailanche sakxoroteche promann 11.02% asa. Rajeant xikxonnacho prosar vaddoupa khatir vhodd promannant yotn chol'leat. 1975 te 1981 hea vorsa mojgotim mullavea xallancho ankddo 184 velean 875 cher paula. Te bhair 120 mullaveo madhyomik xalla, 34 madhyomik xalla, 13 uchch xalla, 1 kendri-i xalla, 2 podvi mohavidealoyam asun 80,000 videarthi xallamni xikop ghetat. Rajeantole orunnachol vixvovidealoi ittanogor hanga asa. Mhotvachim thollaH

rajdhani ittanogor, ittaforttoche ovxex, tovangocho budhd motth, molinitonoche purannoustu songrohaloi, bilmark nogor ani nondappa obhearnneam, orunnachol vixvovideapitth him hangachim mhotvachim thollam zaun asat.

Polleiat बदल

Arunachal_Pradesh

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Arunnachal_Pradex&oldid=199043" चे कडल्यान परतून मेळयलें