Prostavna बदल

Kurtorim/Curtorim ho ek sobhit ganv zo saxti talukent goyachea daxin prantant assa. Hea gavant chodso kristti lok ravta. Goychea daxin prantant Kurtorincho ganv famad assa ani baki sorbovtaniche ganv tanchi soirigot Kurtorim gava sorxi kortat. Kurtorinchi udargatt vadda netan zalea ani baxi xarani zeo sovloteao assat teo kurtorim gavant assat.

Utravoll Xastr बदल

Kurtorim he nanv Codtary, Coddetary, Kardally, Cuddtari, Kuddasthali (Sthali munche pallas)hea navavarvi utpann zala. Cudd va Kudd mhonche room vo store room and tar va tari mhonche ek vatt. Adi kurtorincho lok zaite roitalle, chodso vo ganvcho khas vaur mhunlear xettatlo aslo . mhantakich lok tanxe batt vahdlea kuddant davartale. Haka laggun kurtorink adi ani atta passun mhuntta ‘xashtiche sobhitkai’ ani haka laggun nanv Cuddtari vo oxech kurtorim zale.

Kurtorincho Itihas बदल

kurtorim ek notable Saraswat Brahmin ganv axillo. Goychea bamand ani Kshatriyani adi goyche bore bore sage ani ganv assat te ze uchlea courses goychea river. kurtorim west bank of River Zuarint assa mhantachach tai chadxe babnache raj chaltale chadso ganvcho lok xettano vhetallo ani kai zannani zanavara poxilli. Ganvcho bazaar lann axillo ani tachi chadxi udargat zaunk na. portuguse goyant ailean kurtorinchea ganvant zatto boddol zallo te mhunllear the Portugesancho culture amchea kurtorinchea gavant chad famad zallo .sobhit l palatial gora ani culture zo ami kurtorinchea gavant polletanv te savn assa Lusitaniancho porinam. Pun atta zaitto boddol amka dissun eta. Kurtorim gavant amka zaitti udorgot pollounk mauta ani assun udargat zaitt asa. Aiz kurtorim saoglle assa, hospitalant te balaiki kendr, colleges ti balwadis, departmental stores te daktte ghadde ani adi.

Bhogol बदल

Kurtorincho ganv 38 meters (125 feet) assa. Soglli melon vattar assa ti mhunllear 1735.48 hectares. Zuari nhuiechi ek lhan nhuim kurtorint vhanvta. Kurtorim ho ganv applea sobit xetam,bhattam ani tallink langun famad asa. Kurtorinchea xesreak je ganv assat te mhunllear Macazana, Chandor, Shiroda, Guirdolim ani Raia. kurtorim laggi xhar mhunllear Modganv ani kurtorim taun madganv 9 Kilometerachi vat assa.

Lok Sankea बदल

Kurtorim gavant lokanchi sankea 19000 assa, hea lokankanchi vatnni oxi assa Schedule Caste (100), Schedule Tribe (4685), Other Backward Classes (1085) ani General (12125). Saglleao mellun 159 famili lagi BPL (Below Poverty Line) card assa ani NREGA card 189 loka lagi assa Dadlle 45 and Baillo 144). Xikpachi sankea 80%, zalmacho ankddo 213, marnaccho ankddo-63 ani infant mortality rate kainch nam. Vevasai: Kurtorim ek oslo ganv zoi udok zaitte vanvtta ani heach karanak lagun ganvcho chodso lok extant vaur korta ani veg-vegli pika roitat. Kurtorinche gavant render, xetkamtti, carpenters, bakers, bamboo weavers, karvi, chorisa korpi, xetti, teoharank kavonn korpi adi zaitte pollounk meltat. Kurtorim kherit bhaxen sogitache denne assa ani hea tachea dennia passot ho kurtorincho ganv bho famad assa. Sogintkar zoxe Arnaldo Menezes, Emiliano Da Cruz, Jose Caetano Fernandes, Victor D’costa ani zaiteani tanche songitachea dennea udexi kurtorinchea teach bhaxen goybor lokanchi kallza jikleant ani sogitacho mog tanche kallzant rigoilla. Dor eka vorsa goyant kala academy zata tea maddo compititionak “Curtorimchim Sallkam.” Bhag ghetat ani dor eka vorsa enam gheun etat.

Festam ani Zatram बदल

Gavche igorjecho patron St. Alex pun tori astana Guadalupe saibiniche fest hea gavant decembrache 18 tarker vhodda dobajean ani umeddin mhonoetat. Hea festak “O fest” mhunttale karan adi missachi bhett decembrache 18 tarik ti decembrachi 25 tarik miss latin bhaxen zatalle ani missachi survat latin bhaxechea “O” zatale. Tea bhiar hea festak ‘Kelleam Fest’ (Feast of Bananas)oxe mhunntaleat. Karan adi khub kellim Ponda, Agassaim ani Moira taun kurtorim gavant hadtale ani hea festachea dissa viktalle. Kellim matxe torni hadt. Many sweet dishes were prepared out oale ani ti pikpapa sat dis dovortale ani ti kellim piklea uprant tancheai veg -veglli kavnna korun farienk vhikunk dovortallim. Aiz feriant nodor marlear anka kellim pollounk mhevchi nath pun xastr challuch assa. Kurtorim ek mhutt assa ani hea mhuter Our Lady of Miracles of Mount saibiniche fest zata. Hea festak ‘Peram Fest’ (Feast of Guvavas) oxe mhunn mhuntalea. Adi xezari ganvche lok tani roilele para haddun hea fetache feriant viktalle. Bori bori pera hea festak vikrek mheutallim haka laggun hea festak “peram fest” oxem mhuntalleat.

Carnival kurtorimchea gavant vhodda dobajean ani umedin mhonoitat. Carnivalache nimmnea dissa kurtorimchea gavant floats pollounk mheltat. He flootachi survat maina zata ani kurtorimchea bhazarant sopta. Lok pois taun ho floot pollounk etat. Nimmanne konacho fllot boro asta tankam inama astat. Floots soplea uprant igorgiche mhoidanar gavchea loka passot karyavol asta. Lok vhe-vheglea karyavollini bhag ghetat. Dance tosench katara mhundpache competition asta. Ji kon bhag ghetat tankam certificate asta ani jiktat tankam inam astat. Anik ek sangpachi gosal mhundlear zo khonn ekdom bore kantar mhunnta take ‘Nightingale of Curtorim’ ho title favo zata.

ghorjeche Bandkam, Imarati ani Shallam बदल

Igorzo ani Kopelam बदल

Kurtorimchi famad igorz mhunllear Sant. Alex and Sant. Rita (Maina) ani famad kopela zaun assa Carmel Chapel (Carmi Copel). Her kopela ji kurtorim gavant assat ti mhunnlear Sant. Anthoni kopel, Sant. Sebastiao kopel je virabhatt hagasor assa ani Our Lady of Miracles at Mont kopel.

Kurtorimchi igorz Sant. Alex 1597 hea vorsa bhandleli.(on the ruins of a temple dedicated to the widely popular deity Ravalnath) ani ti uprant 1647 vorsa porot bhandun ghetlli. Sant. Alex hea igorjecho patron khhoso nhemllo Apostolic Brief of 13.1.1815 hanne. akki imarat 1780 bandli.

Devull बदल

Kurtorimche famad Devull mhunllear Shripad Shreevallabh devull, Shantadurga Chamundeshwari devull ani Ganapati Mahakali devull.

Polleiat बदल

Goy Wikivoyage

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Curtorim&oldid=199207" चे कडल्यान परतून मेळयलें