Romi
   

Moddganv vo Margão (सांचो:IPA-pt) vo Madagav,  lokvosti pormonnem Goenchem dusrem vhodd xar ani tem ek vepari ani sonskrutik rajdhani Bharotachea Goenchi zavn asa. Ti Saxtti up-jil’lo ani Dokxinn Goenchea jil’leachi proxasoki mukhealoi zavn asa

Margao
Madgaon
Xar
Camara Municipal de Salcete, Margao City Square
Moddganv xarant, Camara Municipal de Salcete
Addnanv(am):Goenchi sonskrutik rajdhani
Margao is located in Goa
Margao
Margao
Moddganvchem Goeant thikann
Show map of Goa
Margao is located in India
Margao
Margao
Margao (India)
Show map of India
Nirdexank: 15°16′25″N 73°57′29″ Nirdexank:: 15°16′25″N 73°57′29″E / 15.27361°N 73.95806°E / 15.27361; 73.95806
Des  India
Prant Goa
Jil’lo South Goa
Up-jil’lo
Salcete
Sorkar
 • Khasdar, Lok Sabha Narendra Keshav Sawaikar
 • Odheokxa Babita Angle[1]
Vatthar
 • Xar 15.10 km2 (5.83 sq mi)
 • Metro 22.1 km2 (8.5 sq mi)
Unchai 10 m (30 ft)
Lokvosti (2011)
 • Xar 87,650
 • Mhanogor 106,484[2]
Onamik nanv(am) Madgaonkar, Margaoenses
Vellacho xetr UTC+5:30 (IST)
PIN 403601/2
Fonacho sonket 0832
Vahonachi nondnni GA-02, GA-08
Mhazallem MMCMargao.gov.in

Sobdxastr बदल

Margão hem  Purtugez okxoramni borovp ani Moddganv Konknnint vaporpant ieta. Taka Moratthint Madgaon borovpant ieta. Tem Sonskrut utor Maṭhagrāma hantuntlean ailam zacho orth ek udenti kodden vaddpi ganv. Ravonfondd, atam ek Moddganvchem upnogor, Matsyendranath ani Gorakhnath thoim povitr suvato hacheo asat[3] Nath dhormik monis thoim rabito kortale zaka  Motth (Monastery) mhonnttat. Moddganvank Mathagrama mhonnpant ietalem kiteak Voixnovicho Motth zo Dvaita ponthacho aslo 15vea xekddeachea dusrea bhagant to tannem sthaplolo ani uprant Purtugez rajio sthaptoch to  Partagali halovpant ailo.[4]

Itihas बदल

Moddganv, Purtugezam adim ek mhotvachi Saxttichi vosnnuk zavn asli zaka Matha Grama  ( Mathascho ganv) mhonnttalet kiteak to nnov Mathanchem devllacho ani iskolancho ganv zavn aslo. 1579 vorsa ghuri ghalpeamni zago bodol’lea uprant tannim tacho nas kelo tancho proxikxonn kendr zo tachea bazuk bandlolo to moddun uddoilo.[citation needed] Atanchi Igorz 1675 vorsa bandpant aili.[5][6]

Damodar Devull बदल

Moddganvchi survatechi vosti purvilea Damodar devlla pasun vaddli.Adinchem devull moddpant ailem ani devllachi  ttanki bhorpant aili zacho zacho Povitr Atmeache Igorjent ani Igorjechea moidanant ghetla.[citation needed]. Devak(Somi Shivacho ek prokar)  Zuari Agranashini nhoincho vapor korun Novea Kabizadant vhorpant ailo zoim Sonde rajkorte rabito kortale..[citation needed]PPovitr Atmeanche Igorjechea ostompte vordhan ek bazar koso vaddlo, ani udente vatten, mhonnche Borda bhagant lok ravpak laglo, zantunt Moddganvchi Povitr Atmeachi Igorz mhotvacho bhag asun hailean tacho vistar zalo.सांचो:Fix/category[citation needed]सांचो:Fix/category[citation needed]

Camara Municipal de Salcete बदल

Purtugez rajeant Nogorpalikek "Camara Municipal de Salcete" mhonnpant ietalem[7] ji Saxtti talukechea sogllea ganvanchi purvonn 300 odik vorsam kortali je meren Goem Nogorpalikcho Kaido 1968, lagu zalo ."Camara Municipal de Salcete" hachi atam punorrochna zalea ani taka Margao Municipal Council mhonn vollkhopant ieta. "Camara Municipal de Salcete" hachi nemnnuk ten’na sorkar kortalem punn tachi punorrochona Municipal Council nanvan zatoch, tache soglle 20 vaddeanchea (10 Moddganv & 10 Fatorda) vangddeank council venchun kaddtta.

Povitr Atmeachi Igorz बदल

Mukhel chouk igorjechea eka vordhan aplea baroque bandavollxastrant asa ani firgojechem ghor ani her rajvaddea sarkim ghoamr dusrea vordhan asat tim girest unchlea vorgachea Katolkamchi, sogllim ek arin asat.Associação das Communidades (Komunidadicheo sonstha) imarot ani iskol ek vikxipt opvad asa jim tichea sobhavgunnank ani mezmapachea zannovpak bhor ditat. Tankam choddant chodd unchi don mallianchi asa ani balkanv ani varandam chovkek fuddo kortat. Igorjechea somantorak vepari marg asa (pornno bazar). Thoim ek soimachea chitracho zago Igorjek boglek asa zaka  Praça da Alegria (Dhadoskaiecho Chovk) mhonn pachartat. Igorjechem fest pavsallo ievchea adim somorpant ieta, zo vell zaitech ravpi adim fuddem lambdig pavsalleachea adim lagtoleo vostuncho purument kortat.

Moddganvchem mhotv ek proxaski ani vepari zago koso vaddunk pavlo jen’na sorbhonvtonnchea ganv ani kheddeganvank lagun vaddttem ovlumbun ravop, jea vorvim ek proxasoki kendr ek xaracho vorso modekat dokxinne vattent bandpant ailo.

1961 vorsa , Goencher Bharotant ghuri ghatli ani Bharoti Songhant samil kelem ani Moddganvak Dokxinn Goenchea jil’leacho proxasoki kendr korpant ailem.

Bhugol बदल

Moddganvchem stholl 15°16′25″N 73°57′29″E asa. Tichi sorasorichi unchai 10 m (33 ft) asa.[8]

Margantlean, Moddganv sumar 33 km (21 mi) Ponnji rajdhani pasun, ani 27 km (17 mi) Vasco da Gama savn asa.

Sal nhoiche deger asun, Purtugez xoilicheo imaroti tacho dekhavo kortat. Ek chodd vegan Goenchem vaddttem xar asun tachea up nogrant Aquem, Fatorda, Gogol, Borda, Comba, Navelim ani Davorlim aspavtat.

Hovaman बदल

Moddganvcho hovaman uxnnea prodesachea pavsalleacho hovaman asa. Gimallo gorom asta tor hinvallo someo asta. Gimallo Mars tem Mai poriant asat jen’na gormi 32 °C (90 °F) poriant pavta ani hinvallo Dezembr tem Fevrer poriant asta jen’na thonddi 20–28 °C (68–82 °F) modem asta. Pavsallo JunhSetembr bhorput pavsacho ani vavzhoddicho asta. Vorsavollichi pavsalleachi sorasori 2,881 mm (113.4 in) asa.

Moddganchea hovamanachi mhaiti
Month Jan Fev Mar Abr Mai Jun Jul Ago Set Out Nov Dez Year
Average high °C (°F) 31.9
(89.4)
31.7
(89.1)
32.1
(89.8)
33.0
(91.4)
33.3
(91.9)
30.4
(86.7)
29.0
(84.2)
28.8
(83.8)
29.7
(85.5)
31.7
(89.1)
32.9
(91.2)
32.6
(90.7)
31.4
(88.6)
Average low °C (°F) 19.8
(67.6)
20.6
(69.1)
23.2
(73.8)
25.5
(77.9)
26.4
(79.5)
24.7
(76.5)
24.3
(75.7)
24.0
(75.2)
23.9
(75)
23.8
(74.8)
22.2
(72)
20.9
(69.6)
23.3
(73.9)
Average precipitation mm (inches) 0
(0)
0.1
(0.004)
0.6
(0.024)
7.2
(0.283)
97.1
(3.823)
861.5
(33.917)
899.8
(35.425)
591.6
(23.291)
256.3
(10.091)
116.5
(4.587)
33.9
(1.335)
16.2
(0.638)
2,880.8
(113.418)
Source: IMD

Loksonkheaxastr बदल

सांचो:Pie chart Bharotachea 2011 gontti pormonnem,[9] Moddganvank 87,650[2] lokvost asli. Dadle lokvosteche 51% ani ostoreo 49%. Tika sorasorichi xakxorta; 90%; dadleanchi xakxorta 93%, ani ostoreanchi xakxorta 86.8%. Moddganvant, 9.8% lokvosti 7 vorsanche piraiechea sokoil asli. Ek lokvosti mhanogorpalikechea vattharant asun, Xarancho songroh dhorlear Moddganv xar Goeant dusrea zagear urta.

Xikxonn बदल

Moddganvant zaitinch iskolam ani koleji asat.. Vidya Vikas Academy (CBSE zoddloli) Goeant ek unchlea adhunik patlichi, Tansor, Comba asa.

Loyola High School (Goem) adlea Bos Sthanacher asa tem ek  Jezuit sonsthen choloilolem iskol ani Moddgaanvant pornnea modem ek zavn asa. Bhatikar Model English High School, chodd famad tachea sthapnnarachea nanvan sorgest Pandurang Raya Bhatikar,[10] tem 1935 vorsa sthaplolem[11] ani Goenchea rajeachem tem ek mukhel iskol zavn asa.. Mahila & Nutan High School, zachi sthapnni Samaj Seva Sanghachea Mahila Vidyalay ostoream khatir 1933 vorsa zali,item atam sohxikxonnachem asa Junh 1972 savn.[12] Manovikas High School, atam Sonsodo hanga haloilam tem ek promukh ICSE Goenchem iskol asa.[13] Her Moddganvchea xikxonn sonstham modem St. Joseph High School[14]  Aquem, Holy Spirit Institute,[15] Presentation Convent High School, Fatima Convent High School,[15] ani Perpetual Convent High School jem Naveli asa tancho aspav asa. Choddxim iskolam Goenche Xikxonn Khateacho ani Goa Board of Secondary and Higher Secondary Education, Goa hacho patthiokrom pallttat.

Moddganvchea kolejim modem The Parvatibai Chowgule College ji adim Purtugez soinachea barakamni Multipurpose High School hachea samkar Vidyanagar zagear asli. Tea vellachea tachea Pracharean Dr. Wagh zaka uprant Director of Post Graduate Center of Bombay University pod dilem, zo Sushila Building, 18 Junh Margar, Ponnje asa. Hi kolej atanchea zagear 1972 vorsa halovpant aili ani ten’na Prachareo, Prof P. S. Rege aslo. Imaroti vanklolea akaracheo asli ji tollak oxir ani voir rund ani ti ek bandavollxastrachem akorxon aslem zaka bodol korpant aila. The Parvatibai Chowgule College, Shree Damodar College of Commerce and Economics, Shree Damodar Higher Secondary School Of Science ani R.M.S Higher Secondary School ITIs (Industrial Training Institutes)bi asat jeo tantrik xikxonn ditat. Vevsaik kolejim modem Don Bosco kolej ji Fatorda urta ani Govind Ramnath Kare College of Law jeo Iznerkent ani Kaideant podveche patthiokrom xikoitat. Mugalli asloli The Kings School ji Moddganv savn 4 kilometr ontorar asa tem ek mukhel CBSE patthiokromank zoddlolem iskol asa jem balvaddi savn 12 vea vorga poreant xikxonn dita.

Ieradari बदल

Vareachi बदल

Moddganvank, laginche vimantoll Goenchem Ontoraxttrio vimantoll (Dabolim Vimantoll) asa jem tachea pasun23 km pois asa.[16]

Reilichi बदल

 
Eka istisinakodde Skybus Metro 

Moddganv reli sthan , Goenchem vhoddlem ani chodd vavrant guspololem asa kiteak tem ek reili bhonvddechem junction zachem thikann  Konkonn Reilimarg ani Dokxinn Ostompt Relimargachea bhettpachea zagear asa. Soglleo aggaddio Moddganv thambtat. Tea khatir taka ek ieradarichichem thambop koxem chodd ani nhoi ek bhonvddekaranchem stholl koxem vaporpant ieta je lok ek tor dokxinnek Palolem (38 km) vo Bannavli ani Kolva vetat jem sumar so kilometr pois ani famad bhonvddekarancho zago zavn asa.

Moddganvan topassnnecho zago koso Skybus Metrochea prokolpachem iezmanponn choloilem,[17] Unchaiek ubarloli reil pod’dhot zacho odhikrut odhikar Konkonn Reolimarg Monddollacho,[18]  asa eka obsoegak lagun zo topasnni kortana eka iznerak moronn ailem ani tachea tin vaporpeank gombhir zokhmi korunk pavlo dekhun ti ievzonn bhair uddovpant aili.[19] Punn, Xri B Rajaram zannem tacho sod laila to obsoeg tallum ieta aslo mhonn tannem aplem mot porgottlam.[20]

Margaveli बदल

Moddganvank her xaram kodde margan zoxe porim  Mungllur, Udupi, Bhatkal, Kumta, Karvar, Ratnagiri, ani Mumboi  Raxttrio Mhamargantlean 66 (NH66) zoddpant ieta. Anik ek margui asa zo Fonddeak ani Goenchea her ganvank zoddtta.

Bhas बदल

Moddganvant, Konknni chodd promanant ulovpant ieta, zache fattlean Inglix urta. Purtugez  ozun ulovpant ieta punn ti thoddea lokak somzota. Hindi bi ulovpant ieta ani xarantlea lokak ti somzota. Konknnichi pottbhas Dokxinn Goenchi Ut’tor Goeam poros veglli.. Moratthi bi ulovpannt ieta. Choddxe fulam ani torkareche vepari Konnodd bhas vaportat.

Poriotton बदल

 
Moddganv xarachea 'Camara Municipal de Salcete' hacho ratcho dekhavo
 
Moddganv Nogorpalikechi Bag ji xarachea modekat asa.
 
Jawaharlal Nehru Stadium, zachem chitr Monte Dongurler savn ghetlam.

Xarak zaite dekhave ani thikanna asat. Hantunt 'Bond Bazar' zaka Purtugezint, Mercado de Afonso de Albuquerque vo Konknnint "Pimplapedd" vo "Pimpolkotta,"mhonnttat. Nogorpalichi imarot (Câmara Municipal), nogorpalikechi bag, Anna Fonte (soimik zhori),Pornno Bazar vo Mercado Velho, Povitr Atmeachi Igorz, vorixtt vosnnukecheo imaroti (khas korun Seven Gables House Igorje lagim), Monte Dongrachem Kopel, Hindu mosonddi vo 'Smoxan' ani Musolmanachi ximiter vo 'Kobrosthan' donui Pajifondchea Rua das Saudades margar asat.

Thoddea xarachea upnograchea bhagam modem Pajifond, Aquem, Gogol, Borda, Malbhatt, Khareband, Pornno Bazar, Naveli ani Comba aspavtat; nimanne don chodd pornne bhag xarache asat.

Zaiteoch Igorzo ani devllam Moddganvant asat, kiteak chodd lokvosti Hindu asa zantunt mhotvache Romi Katolk asat ani bhov thodde Musolman asat. Moddganvcheo famad Igorzo, Povitr Atmeanchi, Kurpevont Saibininchi, Aquemchi St. Sebastianv Igorz (pornne St. Sebastiav Kopel, zaka Pandava Kopel pachartat tem ozun adhunik St. Sebastianv Igorz) ani Monte Dongrachem Kopel, famad devllam 'Damodar Devull' (Sal), 'Hori Mondir','Maruti Mondir' Davorle 'Saibaba Devull', 'Xiv Devull' (Ling) Fatorda, Nehru Stadium boglek (jem purvilem Damudora devull aslem). Moddganvant don mosjidam asat, ek Malbhatt zagear ani ek Monte Dongrar. Sodheak, 2004 savn, Moddganvant chovis novim mosjidam asat, Ek Jain devull Pajifondant asa.Ek dhaktto Musolman Nizarisacho somaz Moddganvant ravta.

Ximechin’na बदल

Moddganv Xaracho vosro, xarachea modekat urta. Hachea samkar, Nogorpalikechi bag asa. Moddganvche bagecho ut’tore bhag Mavany kuttumbant sudarlolo ani to Bhov Xrextt Kunvor Shah Karim Al Hussaini Aga Khan IV/ Nizari Ismaili Musolmanacho Imam zannem Goenchea soddvonne adim Goeank bhett diloli tannim taka bhett diloli.. Akh’khi bag atam nogorpalikechi malki asa ani ti Moddganv Nogorpalika samball korta. Narcinva D. Naik hachem ghor, zaka Damodar Sal mhonnttat, jen’na tannem Goeank bhett diloli Outubr 1892 vorsa ten’na tannem Swami Vivekananda hacho pavnnochar kelo.[22] Tea imarotint Moddganvcho famad devlla-vosro "Dambaba Sal" asa.

Sonskruti बदल

Xarak Goenchi sonskrutik rajdhani mhonnpant ieta. Ek sonskrutik kendr 'Ravindra Bhavan' nanvancho ten’nachea Goenchea Mukhel Montri , Digambar Kamat hannem ugtavnni Julh 2008 vorsa  Fatorda korpant aili zo Bharoti Ontoraxttrio Film Utsovacho  ek odhikrut zago zavn asa. Thoim ek soglleant vhodd khellachem moidan Nehru Stadium, Fatorda asa.[21]   Okhil Bharotio Moratthi Sahiteo Sommelon thoim 1964 vorsa ghevpant ailolem.[22]

Moddganvchea thoddesa sinemaa ghoram modim Gomant Vidya Niketan, OSIA Multiplex, Vishant ani Lata; hachea modem Goenchem vhoddant vhodd sinemaghor, Metropole hancho aspav asa. Inox hannim halinch ek multiplex sador kela zaka 904 boska asat. Gomant Vidya Niketan kola khatir xarantlo ek poilo kendr zavn asa.

Goeam savn sogllo lok chodd korun mosalo ani khareak purument korunk kherit bazarak hanga ieta.

Goenchea kuznak lagu zatoleo vostu teo Moddganvant kherit mellttat. Moddganvche koddiek vhodd xabaski favo zalea. Moddganvchea koddieche ddhobe sodheak Purtugalak ani her zageancher niriat korpant ietat.

Moddganv ek mosaleacho brandd zo  Portugalant vikpant ieta.

Agaxi बदल

See also बदल

Konkonn Reilimarg : Relimarg (Bharot)
Fuddlem 'Dhakttem' istisin Mumboi vatten: 
Majorda

Fuddlem 'dhakttem' istisinn from Mungllur vatten

Balli

Mumboi savn ontor(CST) = 0765 KM
Fuddlem 'Mukhel' istisin Mumboi vatten:

Kudall

Konkonn Reilimarg (India) Fuddlem 'Mukhel' istisin from Mungllur vatten

Karvar

Sondorbh बदल

  1. "Babita, Dorris elected unopposed in Margao", O Heraldo, 2015-11-05, retrieved 2017-06-28
  2. 2.0 2.1 C. Chandramouli (2015) [2010–11], "Margao Urban Region", Office of the Registrar General and Census Commissioner, India, Government of India, Census Organization of India
  3. Satoskar, B.D (1979). Gomantak: prakṛitī āṇi saṃskṛitī. Śubhdā-Sārasvat. p. 113.
  4. Mitragotri, Vithal Raghavendra (1999). A socio-cultural history of Goa from the Bhojas to the Vijayanagara. Institute Menezes Braganza. pp. 151–152.
  5. "Hindu temples and deities" by Rui Gomes Pereira
  6. "Gomantak Prakruti ani Sanskruti" by B.D.Satoskar
  7. "Archive copy". Archived from the original on 2018-09-20. Retrieved 2018-11-10.{{cite web}}: CS1 maint: archived copy as title (link)
  8. "Madgaon, India Page", Falling Rain Genomics, Inc, retrieved 2017-06-28
  9. C. Chandramouli (2015) [2010–11], "Goa State Tables" (PDF), Office of the Registrar General and Census Commissioner, India, Government of India, Census Organization of India
  10. BHATIKAR MODEL HIGH SCHOOL - education that empowers. Margao, Goa, India सांचो:Webarchive
  11. BHATIKAR MODEL HIGH SCHOOL - education that empowers. Margao, Goa, India सांचो:Webarchive
  12. About Us | Mahila & Nutan English High School
  13. "Welcome to iSchool". Archived from the original on 2020-09-27. Retrieved 2018-11-10.
  14. "St Joseph High School, Margao (GOA)". Archived from the original on 2018-11-22. Retrieved 2018-11-10.
  15. 15.0 15.1 Schools in Margao show good results at SSC examination | iGoa सांचो:Webarchive
  16. "Airports Authority of India". Aai.aero. 2011-09-21. Archived from the original on 21 April 2012. Retrieved 2012-05-09. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (|url-status= suggested) (help)
  17. Skybus page from konkanrailway.com
  18. Patent of Skybus from konkanrailway.com
  19. Accident details. Hindu.com (2004-12-23). Retrieved on 2012-04-27.
  20. ACD article 20 July 2010. Docs.google.com. Retrieved on 2012-04-27.
  21. Cricinfo page on Nehru Stadium. Content-usa.cricinfo.com. Retrieved on 2012-04-27.
  22. Rediff On The NeT: Kusumagraj dies at 87

Bhaileo zullovnneo बदल

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Moddganv&oldid=214738" चे कडल्यान परतून मेळयलें