SALGANV

'Salganv’ ho ganv Uttar Goenchea Bardez talukant asa.Hea ganvcheo vankddeo tinkddeo paim vatto ani purvozamchim voristt ghoram, halte dholte madd ani sorvbhovtim hirvim xetam polleun jiv dhadoxi zata

VIUTHPATI बदल

Dhavea xekddea uprant, Saligao, ho ganv, ‘Salganv’ mhonn pachartale ani Romi lipint, ‘Salgão’, ‘ganv’ vo ‘gaon’ ho xabd eka kheddea ganvank uchartale. Portuguezanim hea ganvank, Saligão oxem nanv dovorlem, ‘Sal’ hea xabdak ‘i’ zoddlem ani ‘gaon’ hea xabdachea ‘a’ oxerar til ~ hi kuru lavun ‘n’ okxer bhair uddoilem, oxem ‘saligão’ mhonn, hea ganvak nanv lagu kelem. Konknni-Portuguese xabdkoxa pormonnem, Saligão ho xabd ‘jeera sal’, hem borea zatichea bhat hea gavant roitale tea xabdavorun utrailam, mhonnge ‘sal’ ani ganv vo ‘gaon’, he xabd zoddun, hem nanv Salganv oxem uchartat. Anik ek borovpi oxem sangta ki hea ganvachem nanv ‘Sal’ zaddak lagu zata. Bengalachea Indo-Aryan lokannim hea gavant thikan kellelem ani hannim, ‘Sal’ him zaddam zaitea promannant poilench pautt hea ganvant roilolim. Zait goddiek heam zaddank lagun hea ganvank ‘Salganv’ mhunn nanv poddlem. Jirem Sal hem unchle zatichem bath odik promonnant hea ganvant utponn kortale dekhun-ui hea ganvank tem nanv lagu zait.

DUSRIM NANVAM बदल

Salganv (Konkani bhaxen) ani Saligão (Inglez bhaxen) hea bhair, Saligao-ak dusrim nanvam nant, punn Salgonkarank add navan Koleaguer (mhonnge Koleancho Ganv) mhonnta kiteak adlea kallar hea ganvchea dongrancher kole bhonvtale ani ratche te unxi khaunk unxiche shettani ietale. Teach borabor Salgaonkar dusream Goenkaram poros odik uxar mhonntat.

SORBHONVTINCHIM XARAM ANI GANV बदल

Salganvchin lagxilim xaram zaun asa Mapxeam ani Ponje. Salgaon, Ponje thaun 10 kms ani Mapxam thaun 6.1 kms asa.Tech porim Fondeam thaun 39 kms, Vasco 41.2 kms ani Modganv than 41.6 kms asa. Salganvchea sorbhovtinche ganv Porvorim, Parra, Girvoddem, Sangolda, Pilerne, Kongotti, Kandoli ani Nagoa zaun assat.

BHUGOLIK SAMANVAY बदल

Bhugolik Samanvay dashansh Anshant (WGS84) बदल

Akshansh : 15.550 Rekhansh : 73.767

Bhugolik Samanvay degrees, mintani ani secondsan बदल

Akshansh: 15° 33' 00" Uttar Rekhansh: 73° 46' 00" Purva Tachi unchaiechi Sarasari: 9 metres (30 feet)

KITLI SUMAR SUVAT ASA बदल

Vatt ganvachi suvat: 585.26 hectares Vasnukechi Suvat: Ankddacho upalabd na Xetkamachi Suvat: 415.76.50 hectares Ranachi Suvat: 10 hectares Udhyogachi Suvat: Ankddacho upalabd na

LOK SANKYA SHASTRA ANI LOK GONNTTI बदल

INDIECHEA LOK GONNTTI PORMONNEM, 2001: बदल

Vatt Lokshankya: बदल

5,553 ; Dadle: 2,816 ; Bailo:2,737

Lok sankya pirayechea Pongddant 0-6 vorsamchim: बदल

468 ; Dadle:245, Bailo:223

INDIECHEA LOK GONNTTI PORMONNEM,2011: बदल

Vatt Lokshankya: बदल

6,280 ; Dadle: 3,175 ; Bailo: 3,105

Loksankya pirayechea Pongddant 0-6 vorsamchim: बदल

574; Dadle: 307, Bailo: 267

DHARMA KHATIR MODDILL’LEA LOKACHO SUMAR (SALGAON IGORJECHEA ANI PANCHAYATICHEA NONDA PORMONEM: बदल

Kristanv : 3144; Hindu: 3332; Musolman:77; Dusrim:15

ZATI KHATIR MODDILL’LI LOKSANKYA, LOK SANKYECHO, 2011: बदल

SC: 49; Dadle:27; Bhailo: 22 ST: 80; Dadle: 46; Bhailo: 34

BALLOKANCHE MORTALEAMCHO ANKDDO: बदल

Ganvchea Ankddacho upalabd na.

BHURGEAM VIDWACHI SANKYA ANI MELELEA GHOVACHE KARAN: बदल

Mahiti Divpak parvangi na.

SALGAONCHEO MHOTWACHEO SUVATO बदल

SALGAONCHI IGORJ बदल

Salgaonchi igorj mhunntlear ‘Mae De Deus’. He igorjechi, Novembrache 26ver, 1873 vorsa ugttavnni zali.Goencheam heram igorjeam modem hi igorz novi mhunntlear zata torui tiche sombondh dhonshi vorsam pattim lagu zatat. Don Salgaonche Igorjecheo murteo Daugim, eke Fransiskan igorje than haddleat. Tantli lankddi Mae de Deus-chi murti Salgaon igorjent modlea altarar asa ani fatrachi murti eka kontrelant dovorlea. Francisco Salvador Zeferino Pintok novi Salgaonchea ganvchi igorj bandunk zababdari dili. 1866 vorsa, Major Engineer Martins, hannen igorjecho plan, Gothic podd’dotin kaddlo. Tannem sanglem ki bandpacho khorch 49,869 xerafins ani 8 rupeache Reis lagtele mhunn ani khorponnich titloch khorch zalo.

SALIGAOVANTLIM ISKOLAM बदल

LOURDES CONVENT HIGH SCHOOL: बदल

Congregation of the Franciscan Missionaries of Christ the King (FMCK), heam mhotvaxinni, hea conventachem ugttavnni 1946 vorsa keli. Hea iskolachi, Sr. Christine Mascarenhas, poili Headmistress asli. Sr. Christinan hea iskolachi eka lhan ghorant tis bhurgim gheun survat keli. Zaitea oddchonneak fuddo kelea uprant ani veg-veglea ghoranim hem iskol choloilea uprant, sorvxevttim Mumbai Vidhyapittant hea iskolac nhoich fokot mannyetai dili punn tea iskolache xixtt ani soglli udorgat hachi tustui keli. Hea iskolacho nikall ekddom boro aslo ani Sr. Chritinachea vellar xembhor tokke nikall laglo. Chovda vorsam Lourdes Conventant kam kelea uprant, Sr. Christinachi bodli 1960 hea vorsa, Pakistanak zali ani Sr. Franciscan tichi zababdari aplea hatant ghetli. Hea iskolak, ek Kopel, bhurgeank Boarding ani Sisterik ravunk ek ghor ani vidhnyan proyogxalla asa. Hea iskolachea bhurgeank khellpak ani Vyam korunk ek khel maidan asa. 1951 vorsa, Bombay Vidhyapittak, hem iskol lagu zalem. Soddeak, Sr. Lilly Joseph hea iskolachi Headmistress asa.

MATER DEI INSTITUTION: बदल

1909 vorsa, Anacleto F X Lobo, Manuel Antonio Mendonça and Joao Francisco Marcelo Fernandes, hannim Mater Dei Xallechi survat keli. Anacleto zaun aslo poilo Headmaster hea iskolacho. Hem iskol 25 bhurgeank gheun don ghoramnim survat keli. Sorvxevttim 1925 vorsant, apli khaxea imarot Arrarrim (Bairo Alto) hea vaddeant bandli. Tantunt bhurgeank ravunk ani khellunk zago aslo. Survatek hem iskolant fokot chedde bhurgeank xinkunk melltalem. Uprant cheddvam bhurgeankui hea iskolan xinkunk sondi melli. Hem zaun aslem Goeant poilem iskol je survater chedde ani cheddvam sangatim xinktalim. 1926 vorsa, Lisbon Scout Sanghattnan, hea iskolak cholounk poilench pautt manietai dili. Anacleton 54 vorsam, xikxonnachea molar nisvartiponnan Salgaonchea lokache udorgotti khatir vavurlea uprant hea sonvsarak ontorlo. Soddeak hea iscolacho karbhar Cleta ani Edna choloitat. Hem iskol ICSE (Delhi Board) lagu zata.

AADARSH SANGIT VIDYALAYA: बदल

1959 hea vorsa, he sorkari mull xallechi stapnna zali. He xallecho karbhar, Shrimati Kusum Salkar choiloita.

SALGAONCHIM DEVSTHANAM बदल

SHRI LAXMI/ NARAYAN DEVSTHAN बदल

Hem Devsthan pornnea tinttea lagim Mudd’davaddeant asa. Hangasor, zaitim natkam zatalint khoim.

SHRI DATT’TAWARI DEVASTHAN बदल

Hem devasthan Sonarbhattant eka dongurlecher assa. Hem devasthan Saligaonche Siminariche vatter asa ani tem Shri Datt’tak bhettoilam. Tem 1943 vorsa staplam. Uprant 1996 vorsa ganvchea lokacheam ani dusreamchea adharan tem vaddoilam. Datt’ta Devachi murti 2002 vorsa staplea.

SHARVANI DEVSTHAN बदल

Hem Shravani Devik bettoilolem devsthan, Salmona hangasor asa.

SHRI VETAL DEVSTHAN बदल

Hem devasthan Marodd, Mollembhatt-ant asun, Shri Betael (Vetal) Devak bhettoilam. Shri Betal hi murti tokli vinnem asa. Hea devsthana bhair fuddlean ek lhan fatrachea pedd ani deepasthampa asa.

SHRI NAGNATH DEVSTHAN बदल

Hem devasthan, Dev Nagnath (Shri Rastoli) haka bhettoilam, ani Grand Morodd hea zagear asa. Hem Devsthan Portuguezachea kallar legun aslem oxem mhonntat. Uprant 2005 vorsa, Novembrachea mhoineant tem durust kelam.

SALGAOCHIM KOPELAM बदल

Salgaonchim kopelam, Salgaonche Igroj, Mae de Deus hache ugttavnni zaunche adim porian aslint. Salgaonche Igorjechi ugttavnni zaunche adim, tin kopelam, Santo Caetano(St.Cajetans) , Nossa senhora Do Rosario chapel (Our Lady Of Rosary) ani Santa Anna( St.Annes ), Nagveache igorje khal aslint.

SANTO CAETANOCHEM KOPEL बदल

Sant Caetanachem Kopel Arrarim asa ani Salgaoant sogllea kopelam poros tem chodd pornem kopel. Hem kopel 1655 vorsa bandlelem ani portun 1907 durust korun bandlam.

SANT ANNACHEM KOPEL बदल

Sant Annachem Kopel Mudd’davaddi asa. Hachi ugttavnni 1843 vorsa zali. Dusream don kopelam porim hem-i kopel Nagvechea igorje khal aslem. 1993 vorsa hea copelak 150 vorsam bhorlim. St. Annachim porob zaka, ‘Moddkeanchem Fest’ mhonntat ti Julaiche 26ver monoitat. 1960 vorsa, he porob, Novembrachea mhoineant vheli. Tea uprant oxem ghoddlem ki eksarkim 10 vorsam porbe disa paus podlo. Hea khatir firgozkaramni portem Julaiche 26ver porob somarombhunk tharailem. Hem Kopel 1902 vorsa durust kelam.

RUZAI SAIBINNICHEM KOPEL बदल

Ruzai Saibinnichem Kopel, Grande Morodd hangasor asa. Hem Kopel 1793 vorsa bandelem ani 1930 vorsa moddun portem bandlam. Ruzai Saibinnichi porob Otumbrachea tisrea aitara somarombhtat.

SALGAONCHI SIMINAR बदल

Salgaonchi Siminar, Salgaonchea soddear asa. Hi suvat don Communidadin, Goenchea dhormprantik Sobhek dhan dil’lem. Zo zago Salgaonche Communidadin dan dil’lem zaun aslem, ‘Sonarbhatt’ ani jo zago Pilerne Communidadin dan dil’lem zaun asa ‘Zollmolleacho Goll’. 6ver Dezembrache 1952 hea vorsa, hea Siminarichi ugttavnni zali. Survatek thaun, he siminarik udkacho unnav aslo. Salgaonchea dongra khalla don baieo asleo. Heo donui baieo bandun 1938 vorsa purn zaleo. Heam bainche bhorpur udok he siminarichea bandkamak upeog kelem. Pun zednam Siminarist, he Siminarint bhitor sorlet, tedna udkacho unnav mottea promannant onbhovunk lagle. Zednam donui bainchem udok tankam purvonam zalem tednam, Aprilachea mhoineant 1999 vorsa, Siminari laginch ek bore baim marli. Siminary bandunk suru keli tednam Siminary fuddem fuddlean ek supurlo khuris aslo. 1957 vorsa, ek vhodd lokhanddi darvontto bandlo. Survatek hea zagear chodd zaddam naslint. Hea zagear fokot fator ani fatoruch asle ani ugtto zago aslo. Zaito tokos gheun khupxim zaddam Siminaristanim lailim. Zaiteo cajuvancheo rompio, ambeachim garpham ani dusrim follam diupi zaddam teach borabor saileachim zaddam Siminari bhovttim lailean tim polleunk sobit distat. Gell’leam ponas vorsant, itlim zaddam Siminariche bhonvttim laileant ki adim zoxi Siminar pois thaun disti poddtali toxem atam heam zaddank lagun disti poddona. He Siminarichi sobitai vaddounk fuddleam don bagini zaite torechim ganvtti zaddam ani hirvem ton lailam. Pattleam dha vorsant, soglleam Siminarini urben vavurteleani zaito bhar ghetla thoinche vatavoran xant ani xrishtti hirvi dorvorpak.

SALGAONCHEM XIKXONN SANSTA बदल

Salgaonchem Xikxonn Sansta ( Saligao Institute), Salgaonchea Arrarim vaddeant asa. Tachi ugttavnni 1929 vorsa zali. Hi Xikxonn Sansta aplea vangddeank somajik, sahitik ani sonskrutik karya korunk adar dita. Tantun ek vhodd Vashnalaya assa.

SALMONCHI ZHOR बदल

Bamon Mahajanani, Salmonachi zhor sodun kaddli, ani thoim aplem pennem kelem oxem mhonntat. Ho zago atam zaun asa ‘de Mello Vaddo’. He naitik zhoricher, ek devsthan bandun, Sharvani devik bhettoilam. Salmonachi naitik zhorik, ‘Saligao Fountain’ oxem famad nanv aslem. Eka tempar zaun ganvcho vo bhailo lok hea zagear nhaupak ani visov ghevunk ietalo. He zhorichea udkak okti gunn asa ani teach barabor katiche piddek hem udok boreak poddta. He zhorichi kaim vorsam pattim durust kelea.

SALGAONCHI COMMUNIDADE बदल

Saligaonche communidade ghor muddavaddo hea vadeant asa. Salgaonche Communidadint, 12 Bamnachea Vangorank zonn ekleak ek mot diupacho hokk asa.

SALGAONCHI GRAM PANCHAYAT बदल

Salgaoncho ganv, Salgaonchea Gram Panchayatin poddta ani Cotula, Muddavaddo, hea vaddeant asa. Soddeak Shri. Eknath V. Oraskar, Sarpanch zaun asa; Shrimati Geeta S. Rane hi Up Sarpanch, Smt. Kushali Secretary ani Smt. Rashmi Kitturkar Talathi.

SALGAONCHEM BOLAIKI KENDRA बदल

Salgaonchem Bolaiki Kendra,Muddavaddo, Cotula, Panchayat ghorant asa.

SALGAONCHEM DAK GHOR बदल

Salgaonchem Dak Ghor, Muddavaddo hea vaddeant asa. Hangasor, Soddeak Postmaster Shri Gurudas Gauns zaun assa.

SALGAONCHO TINTO बदल

Salgaoncho mukhel tinto Cotula/muddavaddo hea vaddeant asa. Nusteamcho bazaar,bajecho bazaar, masacho bazaar, khobropatrche dukon ,dhorjiche dukon adi hanga asa. Sankvar lok ievun hanga khobro ani bazaar kortat.

SALGAONCHO LOKVED बदल

SALGAONCHEO UDKACHEO ZHORI बदल

Salgaonant don sobit zhori asat. Ek Salmonachi zhor Arrarim asa ani dusri Aquem Mollembhattant. Heam naitik zhorinche udok vokdi aslem ani ganvcho lok tea undkant nhatale. Heo zhori Nagoa, Parra, Guirim and Sangolda heam gavanim famad asleo Zait goddiek heo zhori Salgaovache Communidadin purvilea kallar bandleleo. Uprant Padr Jose Francisco Remedios Tabravaddeacho, hannim zaito bhar ghetlo heo zhori nitoll dovorpak. Heam zhorixim zaito lok naupak ani vixov gheunk ietalo. Heam zhorichea sobitaiek lagon zaite mande ani dulpodam utponn zalim. Tantlem ek zaun asa Pormollit Saligao, zachim utram oxim asat: Saligao Sobit amcho gaum, Soglea Goeant fankarlam tachem nanv Chorus: Pormollit Saligao, Bhagim porim amcho gaum, Porzollit sodanch zaum Mae-desh Saligao Dulpod: 1: Amcho Santulo Geunu Panttulo Fulam Punzaitalo (2) 2: Amchea Vaddeant Mollembhattant, fullam Ful’leant Molleant (2)

Aiz ek novo Vaddo Mollembhatt Aquem zhori-xim aila. Laginch ek Discotheque zachem nanv West End asa. Hem soddun, zaitim ghoram, kombeachem kendra ani bakery hea suvater aileant. Toddea xekdeam adim, hea suvater kaich naslem. Atam sogllem mud’dhar zalam.

SALGAONKAR- KOLLEANKAR बदल

Salgaonkarank Uxellantle Kole vo fokot Kole mhonn pachartat. Hem adnanv tankam koxem podlem tem heo thoddeo ghoddneo sangtat. Salgaonvant bhat roitale, punn thoddea kallant tannim ux roupak suru kelem. Oxem mhonntat ki jednam ux pikun toear zatoch dongrar than kole uxelleant ietale. Disache xetkamti tankam dhanvddaitale. Tednam kole ratche ievunk lagle. Xetkareanim ek manddni kaddli. Sogllea vellar uxellachi rakhonn korunk tannim vaddea vadeamnim lhan lhan zome kele he xet rakhunk. Tea bhair tharam tharamnim tannim chuttancheo khompteo bandleo ani thoim thaun te fator ani dande gheun koleank dhanvddaunk lagle. Hea vorvim uxear Salgaonkar kolleank poisavpak yeshaswi zale ani hea khatir tankam uxellantle kole oxem addnanv poddlem. Oxemi mhonntat ki Salgaonchea xetkamteamni bhata vantteachem ux roupak chintlem karann tankam odik faido zaupacho. Dusrea ganvche xetkamti chintale ki tankam nuksan zatolem mhonn. Punn thoddea vorsamnim Salgaoncheam xekamteank bhorpur faido zalo. Haka lagun dusrea ganvche xetkamti tankam uxellantle kole mhunnot karann ux laun tannim apli uxearkai dakoili dekhun. Anikhui konn mhonntat tankam tem add nanv poddlem kiteak Salgaonkar koleam bhaxen uxear monis dekhun.

CHRISTULEACHO VOD बदल

Salgaon thaun, Pilerne veta tedna, ek vhoddlo vod dongrar asa. Sogllim taka Chistuleacho Vod mhunntat kiteak lok azun meren sotmanta ki tea zaddar Christine hachem bhutt asa mhonn. Porampora sangta ki hea zagear, Christinachea ghovant, tika fugar korun jivem marlem ani tichi kudd eka lagxille bhaint udoili. Azun meren, vhoddilam, aplea bhurgeank hea zaddam-xim ratchem vocho nakat mhunn xiddkaitat.

SALGAONCHE FAMAD MONIS बदल

DOTOR CLAUDIO GAMA PINTO, FAMAD DOLLEAMCHO DOTOR बदल

Claudiocho zolm Saligaochea Cotula vaddeant Abrilache 30ver 1853 vorsa zalo. To Ponje, Escola Matehmatics e Militar de Goa – hea iskolant xikun tannem diploma zoddlem. 19 vorsancho astan to Portuglak gelo. Tannem dolleamchea voizaponnachem xinkop Paris, Vienna ani Heidelberg Vidhyapit, Germanik kelem. 1880 vorsa to adhari dolleancho vhoddil mhonn Heidelberg Vidhyapitant nemnuk zali ani thoim 5 vorsam vavurlo ani uprant veg-vegllea suvater aplem kam korun, tannem nanv zoddlem.

ALFRED DCRUZ- BOROINNAR बदल

Alfred Dcruz, Mater Dei iskolant xinklo. Tea uprant to St. Joseph High School, Arpora gelo, zhoim tache mon uzvaddit zalem. Fuddlem xikop, St. Xavier’s Kollegin kelea uprant taka Times of India, sub-editor koso nomiarlo. Uprant tannem zaitim famad pustokam ani pustika boroileo.

ANTHONY STANISLAUS DE MELLO – RASTRIK KRIKETICHO KHELLGODDI बदल

Anthony Stanislaus De Mello, Otumbrache 11ver 1900 vorsa Karachi zolmolo. Hache uprant to Sonarbhattant ailo. Taka lagun poilech pautt Bharat Desh Kriketchea molar sounsarant porzollo.

LORNA CORDEIRO-GOENCHI KOGUL बदल

Lorna Cordeiro, Goenchi Kogul, Tabravaddeant zolmolem. 15 vorsanchem astana poilech pautt tinnem, Chris Perrychea band-ant gailem. Tednam thaun veg-veglea suvater ani veg-veglim kantaram gavun porzollit zalem. Tachim famad kantaram zaun asat, bebddo, pisso, Sorga Rajeant, Lisboa,Saudichem Kantar ani Calangute.

DR.WILFRED DE SOUZA, ADLO MUKHEL MONTRI बदल

Dotor Wilfred De Souza ek huxear Surgeon ani Politician aslo. Tin pautti to Mukhel Montri mhonn nivddun ailo. To Ugandachea Kampala gavant, Abrilache 23ver 1927 vorsa zolmololo. Aplem dotorachem xikop Mumbai Vidhyapittant korun veg-veglea machier choddlo ani apleak namnna zoddli.

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Saligao&oldid=209664" चे कडल्यान परतून मेळयलें