Romi
   
Administrative map of Goa

Salvador do Mundo बदल

Bara ganvancho taluka zaun asa Bardez. oxem mhunttat ki hea ganvantlo Salvador do Mundo zaun asa barantlo poilo ganv. Hea gavnvachem nanv choddxea lokani aikunk na. Ho ganv ut'tor Goyant asa.

Vattharacho Aarankdo बदल

hea ganvche xime voile ganv zaun asat : Bit'tona, Pompurpa, Akkoxim, Porvorim ani Succor. Hea ganvank lagim don xaram asat: Ponje jem hea ganvantsun 10kilometer pois asa ani Mapxeam jem 15kilometer pois asa. Salvador do Mundo ho ganv adi Serula mhunn konnui vollkhotalo ani atam hea ganvank lok Saloi mhunn pacharta. Ho ganv 10 vaddeani vantlolo asa: Salem, Gangoz, Umbra, Sodiem. Quitla, Ubavaddo, Donvaddo, Paitona, Torda and Badem. Soglean voddlo vaddo zaun asa Donvaddo. Hea ganvchi loksonkya sumar 8,000 asa. Hea ganvcho purai vattar sumar 1090.36.50sq.m asa. Hea ganvchi xeti vattar zomin sumar 273.70 asa. Paddi(roi naxil'li zomin) zomin sumar 522.45.50 sq.m asa. Napik zomin sumar 186.68.00 sq.m asa. Hea ganvant koslech karkanne nat. Hea ganvant mandovi nhoiyentlean ek lhanxi nhoim bhitor soril'li dixtti poddta. Hea lhanxea nhoiyechea degentlean don sundor “manas” polleunk melltat. Hanga zaite lok bhonvddek aieil'le va cholpa khatir va nustem gorovpak va jorgingak alil'le dixtti poddtat. He mannxecher torekvar nhoietlim nustim melltat zoxe Tipre, Sangott, xenvtte ani adi.

Itihas बदल

Adim oxem mhunttat ki “Rane” hea xipayani hea ganvcher zaitem zhuz kel'lem mhunn. Hea ganvche zaite oxem mhunttat ki hea ganvant adi te zaitem bhatt roitaleat mhunn ani oxem korta astana tannim Raneacher lokx dovorchem poddtalem. Hea ganvchea vhoddilamni hea gavak “sadde tin firgozancho ganv mhunn pacharla. Oxem ghoddunk ek vegllench karonn asa. Hea ganvachea sorbhovtonnea Sukur, Penha De Franca, Salvador de Mundo ani ordem Poburpeacho ganv lagta.

Ho akh'kho ganvancho chombo serulachea Communidadecho aslo (halim Shirodea). Eka kallar akh'khea Bardez talukeacho mhuky ganv.

Kristanv dormant lokanchi bhorti बदल

1543 hea vorsa meren Bardez ut'tor goyant Portuguez vatthar aslo, Hea talukeantlea lokanchem kristanv dhormant bodolnneche karya Franciskan hea sovsten aplea hatant ghetil'lem. Hem karya vhodda netan 1555 hea vorsa Bardez talukeant suru zalem. Hea sonvsten aplem karya Reis magos(Verem ) hanga thaun don dikani choloilem: ut'tor ani dokhinn. Hem kortana tanni aplea khatir ravpachim ghoram bhandlim toxinch her imariti and mondollam sthaplim ani tech porim dhormapardexokanchi suvat sodun kaddli. Tannim 1565 hea vorsa char mhukel firgozo bandleo teo mhuntlear : Verem, Candolim, Nagoa ani Serula (Salvador Do Mundo) hea ganvani. Tea uprant Siolim, Nerul ani Aldona hea ganvani tannim apleo firgozo bandleo.1766 hea vorsa meren choddxea Franciscan misionarini aplem karya netan choloilem, bhov thoddim misionaram 1835 hea vorsa merem aplem karya il'lem il'lem korun fuddem vorot ravlim. Tea uprant soglleo misionari sovsthank damun udoile.

Firgoz बदल

Serula hea ganvant Jezu Sorvondar vo Salvador do Munddo hi firgoz 1565 hea vorsa bandli. Serula hea gavant Franciscan Misionarimni tin padrinchim ravpachim ghora bandlim tim mhunllear : Salvador do Mundo, Penha de Franca ani Succur hea ganvanni. Zaitea vorsa uprant Pomburpacho orddo vatthar Serula communidadik bhettoilo. Hea pasot Serulchea Communidadik sade tim firgozanchi communidade oxem mhunttat. 18 January d church was painted again. Serula mhonnge Mhukell ghanv. sir mhonge tokli. Hea firggent padrininche ravpachem ghor poilea mavyer aslem. Gaukarachea fustar hi girgoj badleli. Hem gavnchem navn Franciscan missionar Shree Francisco do Salvador hachea tepar zalem. Hea firgorzek 22 December 2013 hea vorsa portun hea bori dhaxea hadli ani portun uktauvni zali. 2015 hea vorsa hea firgojek 450 vorsav hea firgozek bortolim. Hi firgroz ekdom borea architectural Kaman netoiloli asa. Hea firgogent ek saidik zonel asa zatuntlean firgogent bhitor suryacho ujvadd bhitor sorta. Kovcheche titles 1962 hea vorsa uzar kelle mhunn amkam boroilem melta. Mhukel altar sogllean chodd mhohotvacho karonn ho altar tin bhagani amkam polleunk melta. Hea altaracher sobit kaintaillim sobar mister dissun ieta. Jezuche rupantor, povitr atmo xisancher devun ieta senakl mhonntlealea suvater ani Jecuche sorgar chodnnecho mister legist hea altarank dissun ieta. Hera altarachea dusrea bhagan Salvador do mhundo chi murti dissun ieta. Hea murtecha ujveak St. Francis of Assisi hea bhotkachi kantaileli murti sisun ieta. Ani Davea vatten St. Anthon de Lisboa dissun ieta. Sogllean sokoilea bhagant/ tisrea bhagat St Bonniventure ani Pope Alexandar V (murti distatFranciscan padre) and st. Domnic hacheo kataileleo murteo distat. Hea firgogek anik char saidiche altar asat. Zancher ghonnichem chitr kantailem asat. Hea sadichea altancher salvosav saibinnichi, St. Anna, Kakutichi sainnin ani kuresav saibinnichi and kuressav Jezuchi mhrti asat. Oxem boroillem amkam mellta ki he sogle saidiche altar zaitea vorsa uprant hea firgojent ubarille. Hea firgojechem pupit xoranv seninarintlean haddlelem mhunn amkam mellta. Hea pulpitik sov saidi asat. Hantuntleo don saidini St. pedru ani Paul hanche chitr dissun ieta. Hea santani Jezuchi bori khobor akkhea sovsarank porgotilli. Anik her chitran urlea char bhagancher zuan asa: St. Zuav (gonn), St. Luk (bhoill), St. Mathew (Monis) ani St. Marku ( shiv). Jezuchea melele kuddicho altar shorav seminarintlean hadlolo mhunn amkam boroillem melta. Aniek suropaicho nomuno hea firgozent mellta ti zaun asa Salvosav saibinnichem vhoddlem chitr.

Sankristi बदल

Hea sankristinlea altaracho unchlo bhag institute de Piedade (purvil'lea Bismachea gharantlo haddlolo mhunn amkam mellta.

Festam बदल

Hea firgojechim don mukhel festam zaun asat: Salvosanv saibinnichem ani Salvador do Mundo (konnsachem fest) hachem. Atamchea kallar Salvosav saibinnichem fest 23 Janerache uprantlea poilea aitara dis monoitat. Ani Salvador de mundo hache 6ver agostachem hea disa monoitat. Konnsachea festa disa lagxil'lea xetantlem novem konnos katrun pursanv firgojent haddun tacher axirvad ghaltat. Akh'khea Goyant Raia uprant hi dusri firgoz ji novea konnsacher axirvad ghalta punn Bardez talukeant hi firgoz novea konnsacher axirvad ghalunk poili. Salvosav saibinnichea festa dis tichi murti pursavan bhair kaddtat ani firgojechea bhonvtonni he pursanv bhonvta. Hea festachea dor disachea novena salv asta.

Kopelam बदल

Hea ganvant 5 kopelam asat: Mae de Deus(Paitona), kurpeche saibinnichem kopel (Monte dongrer), St. Sebastiaochem kopel (Baddem), St. Rita (Dhonvaddo) ani St.Annachem kopel (Salem).

Devllam बदल

Hea ganvantlim devllam kulldevta oxem zaun asat : Vital, vhoddli vanndevta ani Dhaktti vann devta ani gram devta Ravalnath.

Ganvantli kanni बदल

Hea gavant zaitea vorsam fatti ek kristanv bamonn devcharak payam poddtalo. To tachi puza korta astana Devcharak tandull, nal'l ani dusreo her vostu bhettoitalo. Ho Devchar ek lambh angllem ani mathear chempem ghalun monxeachea rupan dixtti poddtalo. Tea Devcharan tea bamonnak bhas dil'li ki zoritor to bamonn taka nomoskar korit tor to taka soglle jinsachem duvens kurar korunk sot'tea ditolo ani he porim taka konnuch vaitt korunk xokcho naslo. Ek dis ek sobit ostori ballkak gheun hea bamnnak dixtti poddli ani tinnem taka mhunllem, hea devcharachi puza sodd ani salvosav saibinnicher visvas dhor. Ani tannem toxench kelem ani kumsar zuaun tannem ek novem jivit suru kelem ani saibinnicho vhodd bhokt zalo.

Polleiat बदल

Goy Wikivoyage

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Salvador_Do_Mundo&oldid=206406" चे कडल्यान परतून मेळयलें