Romi
   

(Moratthi - vange; Kon'nodd - badane kayi; Gujrati - vengon, ringnna; Hindi - boingon; Inglix - brinjol, egplantt; Lonttin - solomnom' melonjena; kull: solomnesi).

Solanum melongena fruit in plant.
Closeup of an eggplant flower of a long-fruited Chinese variety in Hong Kong.
Three Types of Eggplant

Vaingim nave Vaingonn ek bhajyechem zhadd. Tachem khodd kantteri va binkantteri asun vonspotiche soglle bhag kemsall astat.Hea zhopak zaiteo khandeo asun tachi unchai 0.6 te 2.4 mittor asta.Panam sadim eka add ek tanteam akaranchim ani khonddit degechim astat.

Vaingem: 1)panam, fulam ani follamsoit khandi 2)ful 3)lambxe vattkulle vaingem 4)lamb vaingem. Fulam nillsor zambhllim asun ek ektti va 2 te 5 chea ghosant yetat.Tachea soglleach fulank follam dhortatoch oxem na.Xastrogoneamni fulantlean kinjlachea lambayepromann tachi char gottant vibhagonnim kel'li asa.Lamb kinzol,modhyom' kinzol,thoddem ankhudd kinzol ani sukxm' kinzol.Hatuntlean poilea don prokarchea fulank foldharonna zata.Oxa fulancho dentthakoddolo bhag bhailean fugir dista.Mridufollam motthim,lambxim vattkullim va lambott,dhovem,holldduvem,pachvem ani goddod zambhllem va hea rongacheo vegveglleo soya va olli axil'li,2.5 te 25 sem'mi.Lamb chokchokit va gullgullit astat.

Tachea vangdda vaddpi puxpokox datt asta.Follachem vozon 25 te 500 grom. Asta.Bio zaiteo lhan chokteuri ani sopatt astat.

Vaingeachem mullsthan bharot asa.Purvil'lea kallasaun vaingeacho bhajyekhatir upeg kortat.Bongalant zaitim lhan follam axil'lim ranvaingi(so.Imsanom')mellttat.Dokxinn-udent axiant torekovar akarachim ani rongachim zaitim vaingi mellttat.Molexiant hollduvea rongachea follanchi ek zat(so.Feroks)melltta.Chinant 1500 vorsasaun vaingeachi mhaiti axil'li.Afrikentolim vaingi kantteri astat.

Vaingeachi lagoudd chodd korun bharot,pakistan,bangladex,chin,filipins hea dexant kortat.Tebhair frams,ittli,ani omerikent vaingeachi namna asa.Bhartant unchele dongri vatthar soddun sogllekodden vaimऩgeachi lagoudd korta axil'lean vorsoibhor hi follbhaji upolbdh asat.Gõyant zaitekodden vaingeachem pik kaddttat.Gõychea agxechea vaingeachi borich namna asa.Vonspoti vigoneanache nodren vaingeacheo tin zati asat.So.Eskulenttom' zatichim vaingim vattkullim va tantea akarachim astat.So.Sorpettinom' zatichim vaingim lamb ani soddpatoll astat.So.Ddipresom' zatichea vaingeachim zhaddam mottvim astat.

Vaingeache vegvegolle prokar asun,follacho rong ani akar hatuntoi vegllemponn disun yeta.Vaingeache don mukhel prokar vattkulle ani lambxe bhartant sogllekodden pikoup zatat.Tebhair tache her mhotvache prokar oxe-pusa porpol lang,pusa porpol klosttor,pusa kranti,pusa onmol,pusa porpol raundd,orka xil,orka xirix,orka kusumakor,orka nounit,azhad kranti,vizoi haibridd.Bhartannotlea vegvegllea rajeant vaingeachea her prokaranchi xifaros kel'li asa. Amazing Brinjal

Vaingeache lagouddikhatir uxnn hongamachi goroz lagta.Taka sorasori tapman 13 te 21 som. Aslear pikachi vadd bori zata ani utpadon chodd melltta.Vaingeachem bim 25 tapmanak borem kil'lota.Vaingeachem bim perun rope toyar korpachem kam' tapman,paus ani sinchnachi soi hancher adarit asta.Ut'tor bhartant vaingeachea lagouddiche zun-zuloi ani nouhembor oxe don hongam' asat.Udent ani dokxinn bhartant vaingeachem pik vorsantlean ken'nai ghetat.Punn chodd korun zuloi-egostt mhoineant pernni launni kortat.Dongri vattharant bim march te epril mhoineant perun ropachem stholantor me mhoineant kortat.Moharaxttrant zun-zuloi ani ddosembor-zanevari mhoineant tachi lagoudd kortat.Gõyant ddosembor-zanevari mhoineant vaingeachi lagoudd kortat. Gadi vafeacher va sopatt vafeant vaingeache rope toyar kortat.Sumar ek hekttor lagouddi khatir 500 te 650 grom.Bim lagta.4-5 atthouddeache rope kaddun dusrekodde laitat.Bio kil'lun yeymeren sokallim ani sanjechem zharin udok ditat.Uprant mat favo tea promannant udok ditat.Pernni adi ek kigrom.Biank 3.Grom.Thairom',va parayukt vokhod chollttat.15-20 disamni,ropank 4-6 panam astana dorek vafear 20-25 grom.Yuria don allint khurpean fondd marun tatunt ghaltat ani uprant to fondd puraita.Vaingeachea pikak modhyom' protichi ani bori nich-yachi zomin lagta.Holke zomnint pik begin toyar zata ani chikonn poitteache ani gallachea poitteache zomnint chodd utpadon melltta.Zomnichi moxagot kortona hekttori 20-25 gaddeo xennkhot va kompostt khot zomnint bhorxitat.Rop launche adim hekttori 50 grom.Panttexoyukt sarem ditat.Vaingeachea zhaddachim mullam khol vochnat.Takalagun porot porot udok dimvchem poddtta.Udkachi palli zominichea mogdurapromann 8 te 10 disanchea ontran ditat ani vott'tt 14-15 udkacheo palleo divoncheo poddttat.Survatik pikachi vadd lhou lhou zata.Takalagun modim modim tonn vaddunk xokta.Tonnak lagun kidd ani rogacho prosar zaupak adar melltta.Dekhun hem tonn kaddop mhotvachem asta.

Launni adim vaingeachea eka mhoineachim ropachim mullam omskamrbik omlachea khaxelea vidramvant buddoun kaddlear fuldharonna 4-5 dis vellan zata ani follachem utpadon vaddtta.Vaingeanchim follam tim puraiponnan pikcheadim fautea akarachi ani rongachi zatkoch tim kaddttat.Follanchi taddnni 4 te 8 disant sotot korchi poddtta.Vaingeachim follam gimant 1-2 dis ani xialleant 3-4 dis tajim urtat.

Lhan vaingeachi bhaji zalear vhoddvaingeachem bhorot kortat.Vaingeacho foddi votant sukoun satthoun dourotat.Tankam us-yo mhonnttat.Tanchi bhaji kortat.Tornem vainge tridoxonaxok,bodhdokoxtthota ani orjinnokarok asta.Dhovim vaingim goddemutachea rogeak borim mantat.Tillachea telant tollil'lim vaingim khal'lean dantdukhi thambta.Vaingeantlea glaikoolkolamiddak lagun taka koddouttoponna yeta.Vaingeant 100 grom.Follant zolanx 92.7 grom,prothinam 1.4 grom,snigdh podarth 0.3 grom,karbohaiddrettam 4 grom,khonizam 0.3 grom.,tontu 1.3grom.,komlxiyom' 18 migrom.,mongnexiyom' 16 migrom.,ekjhelik olm' 18 migrom.,fosforos 47 migrom.,lokhonn 0.9 migrom., soddiym' 3 migrom.,pottfoxiyom' 2 migrom.,tambem0.17 migrom.,gondhok 44 migrom.,klorin 52 migrom., o jivnostriv 124 antororaxttri-i ekank,thaimin 0.04 migrom.,riboflavin 0.11 migrom.,nikottinik olm' 0.09 migrom.Ani ko jiunostv 12.Migrom.Asta.Vaingeachea zhaddak kiddi ani rogachi lagonn zata.Vaigeank zaitea kiddincho updrou zata.Tatuntleo kai oxo asat-

(1)tengxi ani follam pokhropi kidd:heo kiddi rongan dhoveo ani 12 mimi.Lamb astat.Hancher upai mhonnun rop toyar kortona 2.1 mi.Meren florett 25.30 grom'm'.Matyent bhorxitat.Xetant launcheadim ropam monokrottofoms ani onkrimaisin 10 littor udkant bhorsun tatunt 10 minttam buddoun dourotat.Pikar monokrottofoms,karbaril(50% bhuktti)alttun-palttun martat.Tengxi sukil'li distokoch kiddisoit ti kapun uddoitat.

(2)panam gutthlaupi kidd:heo kiddi bodami rongacheo asun tancher hollduve thipke ani kems astat.Hancher upai mhonnun karbarilochi bhuktti martat.

(3)mava,tuddtudde ani pulkidde:mava hi kidd hollduvosar ani kallpott pachvi asun pananche fattleutten raun panantolo ros xostat.Tuddtudde pachvea rongache astat.Hancher upai mhonnun enddoslfain,momlothien fosfomiddon va ddaimethoett va thayometton khoinchem ek udkant bhorsun tachi fovaronni kortat.

Vaingeachea pikar zaite rog poddttat.Takalagun mullam,panam,khodd ani follak iza zata.Hea roganchi khorsann hongam' anilagouddichea vattharacher adarun asta.Kaim rog ekadrea vorsach zalear kaim rog kaim vattharant dor vorsa mellttat ani hea rogache khorsanni promann pikachem luksann zata.

Rope umthun poddop: pithiym',faittopeora ani -haizhokttonia hea koukak lagun ho rog zata.Takalagun rop zomnir umthun poddtta.Koukachi badha zomnintleanoch zata.Bim rouche adim taka seresan chollttat va bim 51.7som.Tapmanachea udkant 30 minttam bhizot dourotat ani uprant saullent sukoun pertat.

Mor:ho rog fyujeriam' solni hea koukak lagun zata.Taka lagun ropam mortat.Hi-i bada zomnitlean zata.Dekhun zomnicher upai korcho poddtta.Tekhatir benlett va bavisttin 0.05 te 0.1% vidrou toyar korun zomnir fovarotat va bim 0.05% haiddrokkinain va 0.05% mithilin blyu chea vidravant bhizoun dourotat.

Panauyole thipkem:alttorneria ani sorkospora hea koukak lagun ho rog zata.Panacher oniymit akarache 4-8 mimi.Veasache thipke distat.Takalagun panam gollttat.He thipke follancheroi poddttat ani follam hollduvim zaun gollun poddttat.Hacher upai mhonnun pikar ddaithen jhedd-78,faittolan va blaittoksochi fovaronni kortat.Hea rogak manjri gotta,blonk raundd,zunagoddh sel 2,pi-8,pusa porpol klosttor ani ech-4 he prokar kaim' promannant protirodhi asat.

Barik panam : ho rog vhairosak lagun zata.Rogachi bada zal'lim zhaddam her zhaddamporos mottvim astat.Zhaddak khub khandeo,panam yetat.Fulam vikrit yetat.Punn tancheposun follam zainat.Follam zalinch zalear ghott'ttoch urtat.Upai mhonnun lhan rogott zhaddam humttun uddoitat,uril'leam zhaddancher ddhollam lagsor ekattoks va ddholiddolochi fovaronni kortat.

Mozhaik : vhairosak lagun zaupi ho rog asa.Touxchea mozhaddok vhairosak lagun tacho prosar zata.Tankam' lagun panam hollduvim poddttat.Hacher upai mhonnun vaingeachem bim 7 mhoine kotthi tapmanant santthoun dourun uprant tem pernnik vaporlear tacheuyolo vhairos noxtt zata.

Sutrokrimi:hea rogakolagun mullank gantthi dhortat. Zhaddam khutt'tat ani panam hollduvim poddttat.Follanchem utpadon ghott'ta.Hacher upai mhonnun pikanchi ferpalott kortat .Sel 96.2,sel 419,pol boingon,vizoi,blek byutti,tti-2,bonaros zaintt he prokar sutrokrimink protirodhi asat.

Polleiat बदल

Eggplant

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Vaingim&oldid=200156" चे कडल्यान परतून मेळयलें