Romi
   

Venezuela, दक्षिण अमेरिकतलो देश आसा. ताची राजधानी कराकस नगर आसा।[1][2]

Venezuela cho bavtto
Venezuela chem protik
Venezuela

Vhenezhuela, dokxinn omerikotolo dex asa. Teachea rajdhani korakos nogor asa।[1][2] vhenezhuela dokxinn omerika khonddantolo ek dex. Khonddachea ut'tor pontar axil'lea dexacho avantth 912,050 chovo.Kimi.Asun choddant chodd ut'tor dokxinn lambai 1,271 kimi.Zalear, rundai udent-ostont 1,489 kimi.Dexache ut'torek keribiyon dorea, udentek giana dex,dokxinnek brajhil,zalear noirityek ani ostontek kolombia dex asa. Dexachi loksonkhea 20,203,000(1991). Spenix hi dexachi raxttrobhas,zalear karakos hem rajpattonn.[3]

Bhumyvrnnon बदल

Bhumyrochonnukeche nodren dhexache char vantte keleat te oxe -

   marakaibo panntto
   onddis dongri vatthar
   lanos
   giana potthari prodex

marakaiboho बदल

Marakaiboho vhenezhuelacho vaivyekoddocho bhag. Tatunt marakaibo sorouracho ani sokhol bhagacho (tollghatt)aspavo zata. Hea bhagant axil'lem marakaibo hem dokxinn omerikentolem soglleant vhodd sorour. Tea sorouran dexachi sumar 13,512 chovo.Kimi.Bhum-i reuddilea. Hea sorourauyleanoch ya bhagak marakaibo hem namv mell'llam. Onddis dongri prodex

Onddis dongri prodex ho dexacho ut'torekoddocho bhag. Dexachi sumar 6% bhum-i onddis porvotamni reuddilea. Dexantole choddxe lok hea bhagant rautat. Hea bhagache tin vantte kel'le asat, te oxe -

   meridda porvotamvoll
   modhy potthari bhag
   ixany porvoti-i prodex

Meridda ho sabar porvotaullincho ani soddeancho bhag. Piko bolivar hem hea bhagant asil'lem dexantolem soglleant inchelem temuk(5,002 mi).Modhy potthari bhagant dongrancheo don volli somantor patll'lleat. Dongramodlea vhodd degnnantoli mati pikall asa. Ixany porvoti-i prodex ho khub lhan-vhodd dongul'leo asil'lo prodex.[4]

lanos बदल

Lanos ho onddiz ani giana porvotanchea modim axil'lo prodex. Ho prodex choddso sopatt asun, erinika nhoim hea prodexantlean vhauta. Chorva molleankhatir ho prodex prosid'd asa.

Giana potthari prodex बदल

Giana potthari prodex ho dexacho dokxinnekoddocho bhag. Hea prodexan dexachi sumar ordi bhum-i reuddilea. Hanga axil'leo sabar dongul'leo mukheloponnan granaitt fatracheoch asa.

Vhenezhuelant lhan-vhodd oxo sabar nhomyo asat. Tancheantleo choddxo aettolanttik mohasagorak ani sapp unneo kerebiyon doreak mellttat. Choddxo nhomyo dongri vattharantlean vhamvtat, dekhun choddxa nhomyanchea patrancher modim unch oxe khub dhobdhobe asat. Erinoka hi dexantoli soglleant vhoddli nhoim. Tichi dexantoli lambai sumar 2,006 kimi. Rio karoni, koura, aro, venttuari ani metta he tiche mukhel fantte.Rio apure hi-i nhoim khub mhotvachi.

Hovaman बदल

Vhenezhuelacho uxnnokottibondhant aspavo zata. Dexachem vors pauxi don ritunt vibhagola. Sadaronnoponnan epril te ekttobor meren paus poddtta. Nouhembor te march merenocho temp suko urta. Vatthara konnkonnim pausachem promann bodlot rauta. Proriza soddeacher ani giana soddeancher vorsuki pausachem promann 305 sem'mi. Asta.Lanoschea udent prodexant vorsuki sorasori paus 100 sem'mi.Itlo vaddtta. Unchaye promann dexantolem tapmanoi bodlot rauta. Lanoschea modhy vattharant ani marakaibo panntteache ut'torekodden vorsuki sorasori tapman 28 sem.Itlem asta. Zalear onddiyon soddeacher tem 19 sem.Asta.

Vonspot ani monzat बदल

Vhenezhuelachi ordeavoir bhum-i ranankhala asa. Hanga tonnache prokaroi khub asat. Inchayepromann rananche prokar sampddottat. Erinikochea sokoilea bhagant panzhoddi rukh, ani pausant vaddpi ranam mellttat.Dexachea her bhagamni choddxim uxnn prodexant sampddopi ranam asat. Chodd inchayechea bhagamni alpain prokarochim ranam vaddttat.

Vhenezhulachea ranamni vingodd vingodd prokarochi monzat mellttat. Pyuma,jeguar,esolott,ran sunnem, ttapir hanchem bhair majra zatiche thollave prokaroi kub asat. Toxench vegvegllea ranamni so prokaroche makodd don prokarochim vamsvelam ani hornnam-i mellttat.Sorpottopi monzatint mangem,kemen (mangeachoch ek prokar), xedd'dde,sabar zatiche kamsou ani vikhalle anni binvikhallea sorpancho aspavo zata. Thollavea suknneamporos stholantorit suknneancho ankddo vhodd asta. Kren,heron,sttork ani aibis him suknnim mhotvachim. Ut'torekoddchea gholimni goxaro (tel sounni) him sounnim mellttat. Eroniko ranamni belobrdd namvachim suknnim mellttat.

Itihas बदल

Yuropi lok vhenezhuelant pauche poilim thoim mukheloponnan inddiyon lokanchoch hea adivasi lokancho kerib ani arvak oxe don pongodd asil'le. Kerib pongddantole lok dexache udentekodden zalear arvak ostontekodden rautale. Xetoudd,xikar,nustem'mari ani follam va zhaddpalo ekttham-i korop ho tancho mukhel veusai axil'lo. Yuropi lok ailea uprant, tanchea sabar torechea updrovak lagun khub inddiyon lok kabar zale oxem mhonnttat.

Kristofor kolombos ho vhenezhuelant paupi poilo yuropi monis. 1498t to pariya dvipoklpacher demvlo. Uprant sabar spomnix bhomvddenkarani kerebiyon doreadeger axil'lea soimik bondrancho ani her mhotvachea suvatincho sod lailo. Uprant sabar spenix lok vhenezhuelant yeun raule. Sollavea xenkddeache survek te margarita ani kyubago zumveavoilim moteam ekttham-i korpak mhunn ayil'le. Araya dviklp te kep kodera merenchea suvatimni khub muteam mellttalim. Dekun tannim te suvatek motea doreadeg oxem namv dilem. Araya dviklpacher asil'lea kha-ya tolleasaun te khub promannant mitthuy toyar korpak lagle. 1528 te 1546 hea kallant spencho raza charls poilo hannem zormonik axil'lem aplem rinn farik korpakhatir vhenezhuela vosnnuk tankam khonddak mhunn dil'li. Zormonamni he vosnnukanchi orthik sthiti sudaropak matoi tokalos ghetali na. 1700 meren vhenezhuela hi dokxinn omerikentoli spenixanchi ek gorib vosnnuk axil'li. Orthik sthintint sudaronna ghoddoun haddpakhatir spenan vhenezhuelache soglle vepari hokk karakasoche roil gyupuzhokona kompnikodden dilo. 1730 meren kompnin kakao, nill ani chamddeachea ud'degant vadd korun vosnnukeche arthik sthitint thoddibhovo sudaronna ghoddoun haddli. Vhenezhuela veparacher kompnicho purai tabo axil'lo haka lagun vosnnukokarankoddchean kompnik virodh zaupak laglo uprant 1784 ti kompni bond poddli.

Ekunnisavea xenkddeachea survek saun dokxinn omerikentleo spenix vosnnuko svatontreakhatir zhogddopak lagleo saimon, bolivar, fransisko do miranda ani antinyuo zose do suke he vhonezhuela svatontry cholloulliche vhodd nete. Doxrinn omerikentoli ut'torekoddochi spenix sot'ta kabar korpakhatir te aplea her sangatanchea adaran spenix lokam add zhuzot raule. Dokxinn omerikent spenix sot'teadd avaz utthoupi vhenezhuela hi poili vosnnuk. Vosnnukecho choddso vantto spenix sot'tekhala astona legit 5 zuloi 1911 disa vhenezhuelan aplem svatontry zahir kele. Punn dexak purai svatontry 1921t mell'llem. Tea vorsa bolivar hannem spenixaadd vhodd zoit mell'lem. Tache adim 1819t saimon bolivar grand kolombiecho (vixal kolombia) odhyokx kelo. Tea vellar vhenezhuela, kolombia, ekkador ani ponamacho aspavo tea prozast'tokant zatalo. 1929t vhenezhuela granda kolombiesaun vegllo zaun, 1930 aple khatir novem somvidhan ghoddoilem. Svatontry zhuzari zonrol zose antoninyuyo peazha ho 1931t novea prozast'tokacho poilo raxttrodheakx zalo.

Svatontry propti uprant kaudileo (mukheli) hacho hukumoxai razouttin lagun vhenezhuelant visauy xenkddeachea madheak meren tong vatouronn patllil'lem. Tatuntlea antonio gujhmen blanko ani zuam visent gomejh heo kaudileo mhotvacheo blanka hannem vhenezhuelacher 1870 te 1888 meren aplo xek gazoilo. To sot'ter yeuche poili dexachi bhoitik, arthik ani dexachi bhoitik, arthik ani rajkiy stithi sapp ibddil'li. Blankok suveustha haddpak yox mell'lle. Tannem yoradari ani soncharonn mollar sudaronna ghoddoun haddleo. Tachea tempar porki gunthounnukent legit khub nedd axil'lo. Zuam gomejh hachi sot'ta 1908 te 1935 meren asli. Tanne nixtthuroponnan aplea virodhokank nikhllaun uddoil'le. Tachea xasnakhala pettroliyom' ud'degak chalna mell'lli. Pettroliyomache yennoullik lagun gomezhak vhonezhuelachem vhodd rinn farik korpak xoky zalem. Punn yennaullicho vhodd vantto tannem tannem aplea khajgi kamakhatir vaprolo.

Hukumoxai razouttint dexachi arthik stithi sudaril'li asli, tori vhenezhuelache lok tanche zulmi razouttik sapp bezaril'le. 1935 uprant lokxai tontracher pokx ubarun te hukumoxai razouttik virodh korpak lagle. 1945t asion demakrentika (AD) hea pokxak loxkorachea adaran sot'ta hatasoli. Romulo galegos haka raxttrodheakx mhunn venchun kaddlo. Punn 1948t loxkoranuch taka sot'te bhairo kelo. Uprantochi don vorsa tin loxkori odhikarmyani ekttham-i yeun sot'ta gazoili. 9150 saun markos perera jimenjh hatti hukumoxai razoutt suru zali. Jimenjh hacho zulmi razoutti add vhenezhuela lokamni utthavo korun taka toddipar kelo. Uprant lokamni romulo bettarnokortt haka raxttrodhyokx mhunn venchun kaddlo. 1958 saun vhenezhuelacho raxttrodhyokx lokxai podidotin venchun kaddtta. 1974t oksion demekretia pokxacho karlos andores peres raxttroghyokx zalo. 1979t luijh heroira kompins ho soxol kristian pokxacho raxttrodheakx zalo. Uprant 1984t zaime lusinchi ani 1989t portun perejh raxttradhyokx zalo. 1994 rafel kaldora roddrigez ho vhenezhuelacho raxttradhyokx zalo.

1980 chea survatichea tempasaun pettroliyomachi magnni unni zal'lean, vhenezhuela orthik sthiiti ji puraponnan tel nireatocher adaril'li ti khub khalauli. Halim tempar vhenezhuelant orthik somsea asli tori thoinchem rahnniman unchelea dorjeachem asa.

Rajyoveustha बदल

Vhenezhuela hem ek songhrajeatmok prozast'tak. Otthra vorsam purai zal'lean sogllea nagrikank mot divpacho hokk asat. 1811 saun dexant 26 somvidhananchi sthapnnuk kelea. Sodea dexacho rajyokarobhar 1961t afnnail'lea somvidhanapromann cholta.

Raxttrodheakx ho dexacho xrextth odhikari asa. Taka bhoixik venchnnukentlean panch vorsakhatir venchun kaddttat. Vidhimonddoll chembor ef ddepyutti ani senett oxea don ghoramni vibhagolam chembor ef ddepyutti hatunt 203 vangddi zalear senettant 43 vangddi bhoixik venchnnukentlean panch vorsakhatir venchun kaddttat.

Vhenezhuelachim 20 rajeam. Don songhatmok prodex ani songhatmok jilho oxi vibhagonni kelea. Dor eka radeant prantant ani jilheant lokanche vechun kaddil'le vidhimonddoll ani raxttrodheakxan nemil'lo gournor rajy karbhar choltat. Suprim' kortt he dexantolem sorvochch neayaloi asa.

Orthik sthiti बदल

Dokxinn omerika khonddatlea her dexaporos vhenezhuelacho rahannimanacho dorzo chodd unch asa. Orthoveusthecho choddso vantto prettroliyom' utpadonacher adarun asa. Punn vhenezhuelachi sompt'ti lokabhitor sarki vibhagil'li na. Goribi ani berozogar ho bikott prosn sodea sorkaramukhar asa. Lettin omerika ani yuropant pettroliyomachi magnni unni zal'lean, tacho vaitt porinnam' vhenezhuelache orthoveusthecher zala.

Vhenezhuelant khonitt telache santthe vhodd promannant sampoddleat. Marakaibo panntto ani limyaboschea udent vattharant te chodd promannant asat. Vhenezhuelache vott'tt yennaullintolo sumar 80% vantto pettroliyom' ud'degasaun melltta. Vhenezhuela khoniz telachi nireat korpi mukhel dex. Omerika, lettin omerikentole her dex ani yuropi dexank vhenezhuela pettroliyomachi nireat korta.

1917 saun dexantlea vingodd vingodd vattharatlea khoniz tel kaddpak survat zali. 1920 meren ho ud'deg khub fakarolo. Punn khoniz tel kaddpa khatir vhenezhuelakodden tintlem bhanddoul naxil'lean, tannem tel kaddpache hokk omerika ani her yuropi kompneank dil'le. 1960 khoniz tel kaddop ani tache doreche niyontronn douropakhatir vhenezhuelan, tel kaddpi her dexachea adaran pettroliyom' nireat korpi dexanchi somstha ubaroli (OPEL) uprant 1976t vhenezhuelan dexantleo soglleo porki tel kompneo vikteo gheun tanche raxttrikoronn kele.

Dexantlea udyeg- dhondeabhitor khub vadd zal'li asa. Dexantole sumar 15% lok ud'deg-dhondeant gunthleat. Tel prokria ho hangcho mukhel ud'deg. Marakaibo hem tel xud'dikoronnachem mukhel kendr. Aeluminiyom', ximitt, on'n prokria, polad ani lugott hey ud'deg mhotvache.

Xetki veusai बदल

Dexachea xetki veusayant sumar 15% lok vavurotat. Hangache nogdi pikaullint kellim, kofi, moko, sontra ani tandull hancho aspavo zata. Poxupalon ani kukddam pospacho veusai nettan choloita. Vhodd xetani yontr ani sareacho chodd vapor zata. Dexachi choddxi bhum-i ranakhala asun legit ranachi ustovari vhoddlixi zaunk na. Nustemari veusayuy moreadit asa. Dexant soimikovayuche santthey asat. Boksaitt fatri kollso, lokhonn, bhangor, hire ani fosfett hi khonizai thoim kaim promannant mellttat.

Dexache- ayat nireat sombond mukheloponnan omerika, zormoni ani zopanakodde asat. Nireat zaupi mhalant mukheloponnan pettroliyom' ani pettroliyom' utpadon hanchoch vhodd vantto asta. Zalea ayat zaupi mhalant rosainam, ud'degik yontrosamugri ani gaddeanchea mekllea bhagancho aspavo zata.

Yeradari ani soncharonn बदल

Dexachi choddxi bhum-i dongri asun legit, dokxinn omerikentlea her dexaporos vhenezhuelant yeradarichea mollar chodd sudaronna zal'li asa. Karakes rajdhani rund rosteani her xarank zoddlea. Dongri vattharank lagun relve marg khub unno asat. Mekyuttiya ho ontraxttriy vimanotoll. Lagoira, marakaibo ani porto kabelo hi dexantoli mukhel bondra.

Somaz jinn बदल

Vhenezhuelant, spenix lokamni apli vosnnuk ubarochepoili thoim inddiyon lokancho sabar pongodd axil'le. Spenix lokancho xek ailea uprant te inddiyon lokakoddchea apli kamam korun gheupak laglem. Spenix lokani ofrikentlean gulam' mhonnun khapri lokankuy haddil'le. Kaim tepa uprant hea tinuy zatinchea lokabhitor bhorsonn zaun, ek movo somaz nirmann zalo. Sodea dexant don tritianx lok hea novea mestoz poromporetole asat. Khapri ani gore lok sapp unnea promannant asat. Romon kethlik ho dexantolo mukhel dhorm'. Punn to raxttriy dhorm' nhoi. Somvidhanapromann lokank khoinchoch dhorm' apnnaupak mekllik asa.

1945 te 1950 hea tempar kam' sodpachea nimtan sabar yuropi ani kolombia dexantole lok vhenezhuelant aile. Yuropi lokant spen, ittaliyon ani purtugezancho ankddo chodd axil'lo. Her lettin omerikentlea dexabhaxen vhenezhuelache bhoixik jinnent vonxik vegllechar disnat.

Besbol ani sokor he dexantole lokpriy khell. Sabarokodden boilancheo sabarokodden boilancheo dhireo ayojit korta. Her lettin omerikentlea loka promann vhenezhuelachea lokankuy songitachi ani nachachi chodd audd. Thoinchea lokpriy nachant loyecher nachpacho 'salsa' toxench merengoyu ani 'goirachea' hea kerebiyon nachancho aspavo zata. Zoropo ho vhenezhuelacho ek prosid'd loknach, sodea bhurgeabhitor rok songit chodd prosid'd asa.

Xikxonn बदल

Lettin omerikentlea her dexaporos vhenezhuelan xikxonnik mollar khub idrogot ghoddoun haddlea. Sodea pondra te vis meren pirayecher 85% bhurgeank vachpak boroupak yeta. Punn aiz legit kuxऴ xikxok ani voigoneanik hacho thoim unnavo asa. Xikxonnik mollar ghosghoxit udrogot zauchi mhonn vhenezhuela sorkaran 1904 saun videavetonachi vhodd yeuzonn ankholea. Xikxonnik kaidea promann dexantlea 7 te 13 meren pirayechea bhurgeank xikxonn gheupachem soktiche asa. Videapitth meren fukott xikxonn divpachi veustha sorkaran kelea.

Sahity ani kola बदल

Visavea xenkddeachea survek vhenezhuelache sahit.Akar ani kolakar hanni omraxttriy mallar namna zaddil'li. Kadomborikar terezha de la parra ani kovi andrez eloi blanko he tea vellauyole prosid'd sahtyokar. Raxttropoti romulo gelegoz ho ek xrextth sahityokar tachea ddana barbara (1939), kenaima (1935) ani porbe nigro (1937) hea kadombreo khub mhotvacheo, alezhanddro etera ani jesos sotto he 1900tole prosid'd chitrokar. Bandaull xastrantuy vhenezhuelan apli khaxeli xoili ibarlea. 'asosiasion' vhenezhuelana amigos del artt koloniol; sosiedad amigos del myusio de belas artt heo somstha kola- kusor hanka ut'tezon ditat. 'fain arttos' myujhiym'; bolivar myujhiym' ani myujhiym' ef koloniyol artt hi dexantoli prosid'd vostu songraloi.

Karakas, marakaibo, kabimas, barkyuximeto, akarigoa, san fernardo de apure, meridda, klera, marake, sidad, belivar, sidad, ejedda, san felipe, maturin hi dexantoli mhotvachim thollam.

Polleiat बदल

Chitr Prodorxonn बदल

Sondorbh बदल

  1. http://www.bbc.com/news/world-latin-america-19649648
  2. "Archive copy". Archived from the original on 2020-12-30. Retrieved 2016-02-10.{{cite web}}: CS1 maint: archived copy as title (link)
"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Venezuela&oldid=214373" चे कडल्यान परतून मेळयलें