VERENCHI IGORZ eke dongurleche araddir urta, Mandvi Nodichea devea kanttar ani te araddir ravun ti ponnjechea xharar nodor marta. Verenche igorjent choddun vochunk ek 25 panvddeachi xiddi asa; xiddiecheam donui bazumnim survekuch sokol fatranche dog xinv asat te bhov adle.

Vereant Kristanvponn बदल

Verenchem ani Bardesakuntlem sogllem kristanvponn mhollear Fransiskani motthvaxianchem.Manddovi Nod utrun 1550 vorsa , Frei João Noe, Ponnje (?)sakun Bardesakunt riglo ani Veream ek altar ubharlo ani tacher Mis bhettoilem; tachea sangata anik dusre-i motthvaxi asle zait punn fokot 1555 vorsa, jedna Bardesakunt xubhvortoman porgottchem kam suru kelem, tednach ki team Fransiskanamni Bardesakuntli poili igorz sthapli Verenchea ganvant.

Nivas vo Ghor बदल

1555 vorsa Dom Pedru Mascarenhas hea Up-Razan (1554-55), Bardescho Zhil’lo Fransiskanache svadhin kel’lo; hea vorsa uprant Fransiskanamnim Verenche dongurler aplo supurlo poilo NIVAS vo GHOR bandhunk hat ghatlolo. Frei Paulo da Trindade, hea Fransiskani itihaskara pormonnenem, ek dongurli vichun kaddli ti mhollear MARAUGARU , Verenchea ganva boglech.Ho poilo Nivas mhollear mottvaxiank ravpachem ghor ani ek igorz – Mosteiro de S.Francisco. Ho nivas vo moth zaun also ekdom dakttulo-dekhun Mosteirinho de Francisco,oxem boroilolem mellta.Hea Nivasakunt vo Motthant sakun misionari vavr Bardesakunt suru zalo. Ho Motth bandhunk boream-dekhnareamnim tednacheam Fransiskanank ful-na-pakli dili; he borem-dheknnar dexi lok zaum noie kiteak ozun tea ganvant kiristanvponn porgott zaunk naslem.

Raianchi Porob बदल

Ho Nivas ani Igorz Udentichea vidvanank vo Raiank (Reis-Magos) kiteak mhonn bhettoilim zait! Odmasa pormonnem he Fransiskani Motthvaxi Tisvadde sakun,Janerache SOVER Vereant bhitor sorle zait vo te tarkher igorz ba bandhunk buniad ghatli zait ani ho dis adlea kalendara pormonnem Raianche Porbecho zaun also.Punn atam novea kalendara pormonnem amche Indient ani Goeant, hi dobajik porob, Janerache dusre ani nnove hache modhem poddta tea aitara monoitat punn katolk desamnim Janerache 6ver dovorlea kiteak to dis SONT zait, zoso adim Goeantui aslo. Punn Verenche igorjent, ozun adlech porompore pormonnem,Raianchi Porob Janerache Soveruch palltat;ekdanch adol-bodol kel’li mhollear Pri.Cirilo Metodio de Souza vigar aslo tedna , tea vorsa ti porob Janerache 5ver somorombhloli kiteak te tarker aitar poddlolo. 1896 vorsa Dom Afonso Henriques de Braganca, Up-Raza (ekuch vorsak:1896)Raianchea festak hajir zalo ani uprant konn Up-Raza vo Rajpal(Governador) hea feastak hajir zale na. Boroilolem mellta ki nigtinch login zal’lim zoddpim hea festak hajir zatalim.Purtugezanchea disamnim, Janerache 6ver, Raianchea festak Up-Raza, Bisp, Fidalg, Purtugez kulin kuttumba Festachea Misak hajir zatalim mhonn Xri Antonio de Menezes ho odhunik itihaskar sangta (Polle:Mirror:Dez.31,1995).Riginch login zal’lim-i zoddpim, aiz pasun hea festak hajir zaunk ietat mhonn sangtat.Raianchea festak teg bhurgeank raza koxe nesoitat ani he raza te dongurler sakun devun ietoch, festachem mis suru zata. [oslich porompara kansavlle chalu asa punn ti odhik kovtik ani dobajik – teg sumar bara-tera vorsakunche ganvkar-putr vo ganvkar-natu, supurleam ghoddeancher bosun , kuvelecho Dongor choddtat; te ietat kuele, Aroxe ani kansavlle sakun bendd ba laun tankam haddtat ani tea voddeantlo lok tanche patthlean. He teg Rai pavtoch kopela bhair mattvant Mis suru zata. Chandra (Saxtti) Girdhollechea-i kopelant teg raianchi porob zata.

Colegio Real बदल

Verenche igorje kuxik, “Colegio Real”-ek Rajvont kolej asli .Hi kolej zaun aslem ek vixall mondir, don mallianchem asun zaite kudd; malliancher choddun vochunk 4 xiddio asleo, kalleam fatrancheo. Sri lankentle (Seilanvantle) porian tornnatte he kolejint xikunk ietale.
He igorjek magir “Igreja Real” mhonnge “Raiall Igorz” mhonn dorzo mello ani hi igorz Purtugez Razachea asrea khal asli dhekun, ti sambhallcheak ani choloucheak,Purtugez sorkar sogllo khorch kortalo, ek sorkari mondir zal’lea bexen (Carta Regia de 28 de Nov. de1627). 1771 vorsa-ozun Fransiskani Motthvaxi verenche igorjent asle – he igorjechidurusti keli ani 1945 vorsa ti sudharilli. Purtugezanchea kallar , hi igorz zaun asli ek Raxttrik Iadgiri (Monumento Nacional) – [Nem: No. 1360 de 31-3-1932] Igorje kuxik udente vattentlean “Raiall Kolej”asli tichem aiz nisontton porian dixtti poddon na

Fransiskani motthavaxi Bardesant बदल

1543 vorsa Bijapurachea Razan Bardes ani saxtti he don zil’le vo prant, purtugezanchea tabeant kel’le . Dom Afonso de Noronha (1551-54) hea Up-Razan veream ek kott bandhunk hokum ghatlolo kiteak to zago eke yukt svater poddtalo - Mandovi nodichea tonddaruch. Dubhav na tea kottant kristanv soldad aslet ani tankam ek kopelanv dovrunk zai also ani ho atmik vavr korunk ek vo dog Fransiskani mottvaxeank veream dhaddlole zait. Oxem astam 1550 vorsa sakun,tea ganvant Fransiskani padri pavlolet; ozun kristanvponn Bardesakunt pavunk naslem, tem fokot verecheach ganvant matxem pavlolem.

Sant Jeromachi Seminar ani Reis-magosachi Kolej बदल

1574 vorsa tori Veream ek firgoz bandtat; hangasorlea mottant Pai dos Cristãos (kiristanvancho Pai) ravtalo ani tannem Bardeschea kiristanvachi rakhonn korunk zai asli - dekhun taka PAI (BAPUI) mhonnla. Tedna iskolachi ani onathanchea ghorachi goroz nasli kiteak soglleam onath-bhurgeank (hindunchea, dubhav na) Jezuitache Sant Pauluche Kolejint, Gova-xara (aiz pornnem Goem) dhaddlole. Verenchea dongrar, iskol suru zalem zait 1576 vorsa uprant ani 1585 vorsa adim. Tedna chear tori Fransiskani Motthvaxi tea mottant asle ani te mistir koxe xikoitale; xikoitale zalear, iskol asunkuch zai. He vidiarthi mhollear hindu avoi-bapainche onath-bhurge. 1585 vorsa uprant, Fransiskani vidiarthi Filosofi xiktalet mhonn sanglam; he vidiarthi zaunk zai Europianache vo Europianank Indient zolmol’le putr. 1595 Frei Jeronymo do Espirito Sakunto, Rakhonnddar kiristanvancho, Veream pavlo tedna to Nivas vo Iskol vaddhounk lailem ani teche don bhag kele; dos Catecumenos e dos Orfãos ani ii) Colegio dos Frades (fokot motthvaxean). He i)Colegio kolejint padri zaunk sodhtoleank Filosofi xikoitalet.1599 vorsa gozal kelea don ghoranchi; 1) Sant Jeronachi Seminar ani Reis-magosachi Kolej. Itlean kiristanv zaunk sodhtoleanchem ghor (katekumenato)Girvoddchea Dongrar pavoilo. Hea-i dongrar magir amkam mellta Bardescho “Pai dos Cristãos.” Ho dongor vo Giri Bardeschea mazar poddta. Tedna kiristanvponn Bardesakunt vistarun gel’lem ani oxem astam Kiristanvancho Pai Bardes-chea mazar ravtalo.

Vidiarthi बदल

Vereche kolejint - zoxem boroun dovorta Frei Paulo da Trindade (1635)- xikoitalet: Vachunk, borounk, songit ani Latin. Cunha Rivara sakunta Konkann-i Bhas xikoitalet-kolejint (iskolant) vo Seminarint tem to sakungo na. Konkanni Bhas Europi vidiarthiank xikoitale zaith; kiteak padri zatoch, poileam kristanvank dexi baxen xikxonn diunk zai aslem. Verenche kolejint xikunk ieilet, Dom João, kandicho(Seilanv vo Sri Lanka) kunvor ani Dom Philippe , Seilanvanchea Patxaiacho natu; te zaitim vorsam he kolejint ravle ani magir tenkam Purtugalachea Razan Purtugalak haddunk laile. Toxench Dom Constantino,Jaffnacho kunvor (Seilanv) ani teche kaim bhav ani bapul-bhav he kolejint xikle. Vereche seminarint xiklet te magir bore huxar diosezani padri zaunk pavlet. Europi aslet te thodde dusream dharmik ordimnim bhitor sorlet, provochonkar (pregador) ani mestir zalet; Indieche aslet te – chodd aslet te Bhamnache putr-padri zatoch igorzamnim vigarank adar diunk gelet (punn vigar zaunk pavle na) ani missionary vavrak lagle; kaim Indieche vidiarthi aple xikop chalu dovrunk Romak poriant vochun Propaganda-kolejint xikle ani tantlo eklo Bisp zaunk pavlo-Dom Matheus de Castro, Divaddecho (1637); teka Vicar Apostolic koso Indiek dhaddlo 1652 vorsa ani tannem aplem pennem Divchole kel’lem. Tedna Divchol Purtugezanchea tabeant podunk naslem. Dom Matheus de Castro, Divaddecho,mhollear poilo Goenkar Bisp, Romak portun vetoch, thoinch 1679 vorsa ontorlo.Oxe anikui Goenkar Romak vochun Bisp zaun Indiek portole. Heam Goeankarachem garannem zaun asle hem: Indiekarank Dharmik Ordint Europi dharmik rig di nant dekhun, te Romak gelet.

Verechem kott बदल

Igorjek tenkunuch, thoinche dongurgler ostompti dixentlean ek kott asa tem Dom Afonso de Noronha (1551-1554) hea Up-Razan Adil-Khanachea eka supurlea kottachea ghorttanacher bandhunk lailolem. Magir Dom Manoel de Souza Coutinho (1588-91) hea Rajpalan, nodichea udka kohddem durig bandhlem ani nodichem tondd rakhcheak nalli ghatleo; dusrea ordhan Gasper Dias (aiz Miramar)vattentlean anik ek kott aslem . Hea kottachi durusti keli 1707 vo 1704 vorsa; tedna Caetano de Melo e Castro (1702-1707) Up-Raza also.
Kaim xembhor vorsam pattim, Savant-vaddicho Raza, Madhav Rao, hea kottant ravlolo; to aplea vangdda 1,500 zhuzari, 1,000 ghodde ani 4 hoti gheun ieilolo (Gazetteer of the Union Territory of Goa, Daman and Div – par 1. p. 841). Amchea disamnim Verenchea kottant bondkhonn asloli ami pollelea; punn atam bondhkonn asli ti bond keli julhache 2rer, 1993 vorsa ani tatunt ek hottel ghalun sorkaran ek ievjon ubhi kel’li punn ozun he dixentlean ekui panvol marunk na .Hea kottachi Rakhonn vo Surokxa sorkar kortolo mhonn Agostache 26ver, 1982 jahir kel’lem.

Purtugez RajPal Verenchea Motthant बदल

Dom João Coutinho, de Redondo, mhollear 40vo Rajpal ani 21vo Up-Raza; to Novembrache 18ver, 1617 vorsa, gadier choddlo ani ek varos, bara mhoine ani tis dis rajvottki choloilea uprant Gova-xhara Nov.10ver, 1619 vorsa ontorlo. Teka Verenche igorjent purlo. Hea Up-Razacho fondd amkam mellunk na.
Verenchem igorjent 1597-1816 vorsam modhem, 25 Rajpalamnim ani Up-razamnim apli zutti hatant ghetli.Tednache pod’dhoti pormonnem, Purtugalak sakun nemnnuk zatoch, Governador vo Rajpal Goeam ietalet te Veream tarvaile devtalet ani thoinche kolejint vochun ravtale; tenkam ravunk ek kherit kudd also. Zutti soddun ditoch, Purtugalak portun veche aslet te-i rajpal tarum mellumsor Verenche kolejint ravtale. Zutti tabeant kortoch te Raj-Pal vo Up-Raza Manddvi Nodintlean Gova-xhara vetale ani “Acro dos Vice- Reis” hantlean par zaun xharant vo rajdhanint bhitor sortale .
Dom Francisco da Gama, Conde da Vidigueira, 33vo Raj-Pal ani 16vo Up-Raza (1597-1600) mhollear poilo Raj-Pal Verenche igorjent apli zutti tabeant gheuncheakani Dom Diogo de Souza, Conde de Rio Pardo, 82vo Raj-Pal ani 49vo Up-Raza mhunlear nimanno. Hennem apli zutti tabeant ghetli Nov, 29 ver 1816. Uprant osle dobaje Borea Jezuche Igorjent (atam Bazilika) zaunk lagle, mhonnge Jezuit te igorjentle bhair sorlea uprant. Punn Frei Achilles Meersman, O.F.M.,hechea pormonne Raj-palachi poili sthapnni zali ti 1571 ani nimanni 1793.Hanga vorsakunchem borench forok asa. Igorz Matechei Odhikari (Arsebisp?), apnnem zutti soddun dilea uprant veream vochun ravtalet.
Verenchea mottant ravlet te he: Dom Francisco da Gama, Conde da Vidigueira (1597-1600); Dom Diogo de Souza, Conde de Rio Pardo (1816-1822); Dom Vasco de Mascarenhas, Conde de Obidos (1652-53) heka 1654 vorsa kaim opxalamnim koidi korun Veream vhelo ani uprant kabochea kottant.

Igorjechem Vornnon बदल

Hi irgoz eke dongurleche araddir urta, Mandvi Nodichea devea kanttar ani te araddir ravun ti ponnjechea xharar nodor marta. Verenche igorjent choddun vochunk ek 25 panvddeachi xiddi asa; xiddiecheam donui bazumnim survekuch sokol fatranche dog xinv asat te bhov adle. Oslich xiddi pun zig-zag Ponnjeche – igorjek asa; he xiddiechea-i paiam-xim ek xinv also. He xiddiechea poileach panvddear uzve vanttentlean ek chalto, hat bhor unch zait, ek fator asa ani to fator mhollear ek ghoddial Adlea kallar tea fatrachi savlli polleun, kitlo vell zala tem lokak gomtalem.
Igorjechea fuddar voir konn sant vo santinn na kiteak ti Igorz Udentecheam Vidvanank vo Raiank (Reis Magos) bhettoilea. Voir torrir vo minarer, ek Purtugez ddall dakhoila asun teche voir ek ordho-mukutt koso, vonttint bhitor ghatlolo. Ho mukutt mhollear Purtugalachea Razacho kiteak he igorjek pod asle tem mhollear “ Royall Igorz ” ani ti igorz sorkar sambhalltolo .
He igorjechi novsornni keli 1971 vorsa ani 1945 sogllo vavr supurnn kelo. Hi igroz purvili khori punn atam zomnik nove zogzogit tizule ghatleat te Xri Felicio Inacio Rodrigues Baban jedna Pri. Sakunta Soares vigar also. Tarik dakhoilea: 6 Jan. 1991 .
Hem dev-mondir Fransiskanachem dekhun dev-mondiracheam onttincher donui bazumnim soh-soh vhoddlim chitram asat Asisachea Fransiskachea ani dusrea Fransiskachea jivitantleo ghoddnnuko dakhoun dileat. Dave vattentlean onttik tekun altar asa to Jezuchea ani Moriechea kallzak bhetoila. Tin daram voir ani eka zonela voir purtugalache supurle DDALL ( Quintas ) umkolltat.
Modhlo altar bhov kovtik, korinthian khambeancho; voir lakddar Raianchem kantoilolem ek chitr dixtti poddta; tantlo eklo sorpott poddun, Balkak nomoskar korta. Dave vattentlean Sant Anton ubho asa tem borem asa punn uzve vateantlean Sant Fransisk ubho ravun thoim to kitem korta kai? Ho Jezuit Sant te Fransiskani irgorjent kedna lottolo zait! Teka 1622 vorsa Santachem pod mell’lolem.
Hea modhlea altarar ek bhum-iar koxem asa ani tantunt Santism Sakrament dovrunk ek Tabernakl ghatla to ek xivason koxem dista. Hea xivasonar choddun vochunk dha panvdde asat. Hea Tabernakla voir dog bhoddve devun ietat;tabernaklachea daveak asat Sant Mateus ani uzveak Sant Juanv - dogui xubhvortomankar. Kopel -Morache ontticher borim vhoddlim chitram chitraileant tim Saibinnichim - chear-chear ek-eke vatten.
Don bazuche altar asat: uzveak peiadad Saibinnicho ani tichea uzveak asat Sant Juanv Bautist ani daveak Karm Saibinn. Voir mathear don kallzam dixtti poddtat; daveak altar asa techer modhekot Asunt Saibinn ubi asa ani tichea uzveak Sant Sebastiao ani daveak Sant Migel, tagddi gheun ubhe asat. Hea altaram modhekot zomnir ek fondd asa to mhollear EXECELLENTISSIMA SENHORA D. ROSA ERMEJILDA? FERREIRA DOS REIS hich. Te faturler tarik dilea ti hi:13 de Marco de 1864. Anik ek fondd asa to mhollear DOM FRANSō CASCO E MELLO hecho - voros dilam 1696. Sakristint bhitor sortana ek vhoddli fatornn asa ticher nanv mellta tem hem: LVIS DATAIDE CONDE DA TOVGYA VISO REI… DA INDIA – DUAS VEZES,etc.etc. voros dilam 9-3-1581.Dom Luis de Ataide zaun also Goencho dhavo Up-Raza ani 23vo Raj-pal (Governador) (1568-1571)poile pavti ani baravo Up-Raza ani 27vo Raj-pal (1578- 1581) - (Polle: Historia de Goa… por Padre M. J. Gabriel de saldanha). Hechea pormonnem ho Up-Raza Marsache dhaver 1581 vorsa melo punn fonddar tarik asa ti Marsachi NNOV ani DHA. Ghoddiek zaith oxem: Nnover melo ani dhaver purlo.Ostomte vattentlean, kottak fuddo korun, ek supurlo darvotto (bailanchem dar)asa teai darvonttea sokol ek fondd asa. Tea fondda velim okxoram vachunk hanv boro xoklo na kiteak okxoramni borich mati ani mell bhorla. Torui vachunk xoklam tem borounk soklam ditam:
SEPULTURA DE DOM
? FRANC CASCO E MELLO
?ORDOMO PERPETVO
?COSTA CAPELLA DA SN
…CASMPCAO E D SEVS HE.
…DUOSTAL CE AOS 12 DE
R DAH ERA DE
1698
sakristi voir ek malli asa… aiz rikami; ti adlea fransiskani motthacho ughddas korta; adlea mottachem ani kolejichem ghorttan porian dixtti poddo na; punn igorje patthlean dongrachea pallsonnar fatranchi dodda asa ti adlea motthachi iad korta . Hea palLsoNna voir ataNchi simitir asa.
Igorje boglekuch 1555 vorsa kolej ubharloli ti don mallianchi asli ani zaite kudd aslet ani voir choddunk chear xiddio asleot kalleam fatrancheo . Hea motthant vo igorjent 1597 tem 1793 pasun-mhonnge 196 vorsam pottim – 21 Up-Razamnim ani Raj-palanim zutti aplea tabeant ghetli. Kaim Up-Raza hea nivasakunt ravlet. Poilo ravlo to Dom Francisco Da Gama, Conde de Vidigueira-22-5-1597; ani nimanno ravlo to Dom Diogo de Souza, Conde de Rio Pardo 1816 vorsa.Hea Nivasakunt asro gheunk Haidrabadcho Navab pavlolo; to Navab Felix Tinoco da Gama, hea Purtugez fidalgachea ghorim melo; morchea adim tennem Bautism ghetlolo.1872 vorsa Fransiskani Nivas durust korunk fuddem sorlet tedna tenkam dislem:khorch ekdom zatolom; dhekun to nivas moddun ghatlo ani fokot aiz vigarachem ghor asa tench dovorlem. Nerulchi komunidad dor vorsa igorjek dha serafin ditali; 1878 vorsa 1500 serafin dilet durusti korunk ani 1904 vorsa ek hozar altar nettounk.

Fransiskani Motthvaxi Verenche Bhair Sortat बदल

1766 vorsa Fransiskani mottvaxiank Bardesantle bhair kaddle ani Bardescheo gorzo dexi padrichea tabeant keleo. Punn Vereche igorjentle bhair sorunk te mottvaxi raji nasle kitek te mhonnot: Ho mott aplo ani tea mottHa kuxik firgojechi igorz bandli ti magirli. Fokot 1776 vorsa Fransiskani Mottvaxi Vereantle bhair sorle ani diosezani padre bhitor sorle. Nimanno Fransiskani Reitor vo Vigar mhollear Frei Henrique de S. Ana; punn kolejint 1779 voros porian Fransiskani motthvaxi aslet. Poilo dexi vigar mhollear, Pri. Caetano Antonio Lobo (1776 Julh). Leopoldo da Rocha Fransiskani Reitoranchi Volleri 1585 vorsa suru korta: Poilem nanv asa tem hem: Frei Simão de S. Francisco ani uprant anik 45 Reitoranchim nanvam dita; nimanneak dhorun.

Saud Saibinnichi Iadgiri बदल

Igorje sokol rostea kuxik eh daktullo kudd koso , ek kopel asa tantunt saud saibinnichi protima dovorlea. Tichi porob Janerache 7ver monoitat. Survek Baltazar de sã mhonnlolean tea zagear ek rajvont imarot ubharli ani ti magir ani tiche borobor sonv-bhonvtichem -I bhatt, Fransiskanank ek dennem koxem dilem. Saud Saibinnichi Protima eka supurlea kopelant dovorli. Hea kopelache uzve onttim-xim aslem ek boroup oxem: “Memoria do Hospicio de Saude e de Casa de Catecumenos”-1906”.Ho Baltazar zaun also valverdicho, Betiche dongurler zhoim borim ansam piktalim mhonn sangtat.

KOPELAM बदल

Sogllea Boreponnachi Saibinn; Nossa Senhora de Todo-O-Bem बदल

Sogllea Boreponnachi Saibinn; Nossa Senhora de Todo-O-Bem: Dona Joana Vaddeant – 1105 metr pois igorje sakun . Hem kopel Vidal Fonseca Bravo hennem 1726 vorsa adim sthaplolem ani tem vaprunk Abrilache dhaver , 1783 vorsa ,porvangi dil’li. He familichea nimanneam daizeamnim tem kopel set. 6ver, 1845 vaddekaranche svadhin kelem ani tem porjek set. 28ver, 1950 ugoddlem .

Ruzai Saibinnichem बदल

Ruzai Saibinnichem: Manxer.1800 metr pois igorjeje sakun . Hem kopel Pilerniche ximer ubhem asa ani adim tem Pilernant poddtalem. Hem kopel novena bandhun kaddlem 1867 vorsa.

Soglleam Gorzanchi Saibinn (N.Sa das Necessidades) बदल

Soglleam Gorzanchi Saibinn (N.Sa das Necessidades). Ambekandd vo Ambe-khann vaddeant.1555 metr pois igorje sakun. Hea vaddeank ambeachea-zhaddamnim nanv dilam zait. Hem kopel aplea bhattant “Oratoriani” dharmikamnim sthapalolem; punn magir vaddekaramnim (1862-1868) tem borench vadoillem ani techer axirvad ghalunk Out. 12ver ,1868 rojea poddli . Anik ekdam novean bandhun kaddlem 1896 ani Janerache 20ver,1897 pojek ugtem kelem . Novean 1924 vorsa vaddoilem .xevttim atam adlem kopel sarkem moddun ani novi buniad ghalun bandhlem ani techer Dom Raul Gonsalves Arsebispan Feb dusrer , 1969 axirvad ghatlo. Atachem kopel bhov sadhem ani tem bazara lagim , Nerluche vattek, urta-polleunk dista ek supurlo vosro koso. Hem kopel bandhlolem tednam pilernicho Pri. Cirilo de Souza, zaun also verecho vigar.

Ruzai Saibinnichem बदल

Ruzai Saibinnichem, kegdovele. Ho vaddo dorea- veller urta. Te svater KEGDI vo KEKTI (cactus )mhonnlolim zhaddam zatalim . Him zaddam te veller zatalim dhekun te vellek KEGDIVELL mhonn nanv poddlem. Survechem kopel Domnikani mhottvaxeanim ,aplea bhattant bandhlolem ; thoim doria- veller team motthvaxiamnim ,apleak il’lo visov gheuncheak, ek ghor bandhlolem ani hea ghora kuxik ek kopel ani tem kopel Sakunt Dumgak somorpilolem – Domnikanacho sthapnar. He Domnikani mottvaxi Mandovi Nodiche polltoddi , Tisvaddent, vavurtalet – Tallganvam , Ponnje, Khalapura itiadi. Atam ube asa tem kopel ,caetano mesqueta hechea fuddariponna khall , vaddekarannimm bandhlem (1851-1856).Hea kopelant protima asa ti adlea vo poilea kopelantli. Mudlachem kopel Xri Govind Naik Panvelkarchea tabeant atam poddlam;bhattache nanv “Palmar do Santo Domingo”-Sant Dumgachem Maddam-Bhatt vo Maddel. Festacho ƒam´ zata tea disa soglleank mittai vantt’tat; osli pod’dhot fokot 1982 vorsa suru zali. Atam kegdevelle ek nogor utpon’n zala. (Polle: Congregados de S. Filipe Nery-em Reis Magos Cƒr. A Voz de S. Francisco – 5-2-193 p. 277).

Sant Fransisk Asisachem Igorje laginch बदल

Sant Fransisk Asisachem Igorje laginch : Hem kopel Xri Eustaquio T. da Silva (Verenchoch) hannem apleach khorchan bandhlolem. Buniadi fator ghatlolo Agostache dusrer , 1928 ani kopelacher axirvad poddlo Dez. poiler,1929.

Beti बदल

Hanga ek “KATEKUMENAT” (Bautism gheunk toiari kortoleanchem ghor) aslem. Poilim tem Gova-xara Sant Pauluche Jezuit Kolejint sthplolem ani 1559 voros sakun tem thoinch choltalem ; punn magir Gova-xara zori-mari poddtoch,tem ghor 1759 vorsa Beti (Bardesa)vhelem. Tin vorsam uprant mhonnge 1759, Purtugez sorkaran Jezuitank Goeantle bhair ghatlet . Tea katekumenant ghorak ek vhoddlem kopel aslem ani tem VIJOI SAIBINNIK (Nossa Senhora da Victoria). Boroilolem mellta oxem: Te svater zori-mari poddtoch , Razacho hukum (9-4-1714) poddtoch, Pri .João Baptista, kiristanvancho Pai( Pay dos Christãos)hennem 1722 vorasa ek ghor koleji kuxikuch ghetlem, 1850 serafin (tednache nanne) moddun; he duddu zaun aslet kiristanv zaunk sodhtalim tenche (catecumenos). Hem ghor magir 1762 vorsa Beti pavlem.(Polle:Casa dos CatecumEnos em Betim – ʹO Oriente Portugues : Vol. II(1905) p . 40).BETI – Judevachem Thikann vo Thannem zaunk zai, zoxem BHITTHTTHON. BETH mhollear GHOR Hebrew bhaxen. BETH + THANNEM aiz zalam BITTHTTONN.

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Verenchi_Igorz&oldid=200175" चे कडल्यान परतून मेळयलें