Romi
   

Drakx khub vorsam jieupi bollixtt oxi vel. Panancho akar sadaronn monxachea kallzachea akarabhoxen. Fulam lhan pachvim, follam poptti va levo pachvea korachim. Kaim zatinchim drakxam zambllea korachim-i astat. Follam ghosamni zatat follamni 2 te 5 barik bio astat. Kaim zatichea follamni bio asnat. Hi vonspot mullchi ostont axiantlea kespiyon dorea vattharantoli asum yeta, oxem togoneachem mot asa. Sumar 6,000 hozar vorsampoilim hi vel ijipt dexant laitalem oxi nond melltta. Noa hannem layil'lea drakxanchea molleacho ul'lekh baibolant asa. I. So. 1300 chea sumarak irann ani ofgannistan hea dexantlean drakxam veli bhartant haddleo oxe purave mellttat.

Grapes
Grapes

Frams, ittli, spen, turkosthan, roxia, purtugal hea dexamni drakxanchi vhodd promannant lagoudd kortat. Te fattofatt omerika, aljeria, rumania, arjenttina, gris, irann, ofgaristan, dokxinn afrika, esttrelia, bharot hea dexamni drakxanchi lagoudd zata. Dexant sumar 10,000 hektter suvatint drakxanchi lagoudd zata. Gõychem hovaman drakxanche lagouddik yogy na. Taka lagun gõyant drakxanchi lagoudd korinat.

Drakxancheo sumar dha hozar zati asat. Blek prins, khonddari ddak, thomson siddles, sultana, khixmix vhaitt, bengllur blu, ponchdrakx, onab - xahi, chima sahebi heo kaim zati bhartant vepari totvacher laitat.

Drakxanchea pikak sukea hovamanachi goroz asta. Hem pik valichem axil'lean taka mattvachi goroz lagta. Valinchi lagoudd chhatt kolmaposun kortat. Drakxam laupacheo torekovar pod'doti asat. Tatuntole 'hedd sisttim he pod'dotint chodd korun drakxanchi lagoudd kortat. He pod'dotint 2.5 te 3.0 mi. Ontracher chhatt kolmam laitat. Drakxanchi lagoudd zanevari - februvari hea mhoineamni kortat. Teuporant valik neman udok ditat. Toxench dor valik neman udok ditat. Toxench dor valik 25 - 30 kigre. Xennkhot ghaltat. Tebhair dor valik 75 grem' notr, 50 grem' sfurod ani 125 grem' polax ditat. Ekttobor mhoineant valichi chhattnni kortat. Drakxanchem utpon'n hem zaticher ani laupache pod'dticher adarun asta. Eka hektteraposun sorasori 25-30 tton utpon'n melltta. Pusa siddles ani thomson siddles hea bio naxil'lea drakxanchem utpon'n hektterak 15-20 tton melltta. Drakxancheo vali 2-3 vorsamni follam divpak suru kortat. Ekdam laile uprant ti val 15-20 vorsam utpon'n dita.

Drakxanchea pikak khubxa kiddincho toxench rogancho tras zata. Fli bittol, thripos, chakor bittol, skelos, valltti, heo kiddi ani xeunnim drakxanchem luksann kortat.

Drakxanchem foll godd ani rosall asta. Foll piktokoch khaupakhatir vaprotat. Follaposun soro toyar kortat. Drakxam sukoun tanchemposun khismis toyar kortat. Drakxasou ani drakxarixtt him drakxamposun toyar kel'lim vokhdam. Sukoil'lem drakx angak thonddavo dita, mut limp korta. Toxench bhuk vaddoita.

Polleiat बदल

Grape

Chitr Prodorxonn बदल

Sondorbh बदल

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Dako&oldid=209717" चे कडल्यान परतून मेळयलें